- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
182

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke vidare användes[1]. Då ingen hjälp inom utsatt tid
hördes af, uppbröto Pizarro och de öfriga kolonisterna
för att återvända till Hayti. De mötte emellertid
under vägen ett fartyg, som tillhörde en spansk jurist
MARTIN FERNANDEZ DE ENCISO, som ville försöka sin
lycka som upptäckare, och förenade sig med honom. På
hans förslag återvände de till San Sebastian, men
vid inseglingen i Urabaviken strandade Encisos skepp
och sjönk så hastigt, att endast manskapet men icke
de förråd, som funnos ombord, kunde räddas. Då man
fann San Sebastian förstördt af indianerna, beslöts
att en ny koloni skulle anläggas väster om Atrato,
ehuru detta område tillhörde Nicuesa. Här tillvällade
sig snart en med Enciso anländ adelsman VASCO NUÑEZ
BALBOA högsta ledningen, och Enciso måste snart
återvända till Spanien. Emellertid hade Nicuesas
kolonisationsplaner haft ett om möjligt än sämre öde
än Hojedas, mesta delen af folket hade svultit ihjäl,
och när Nicuesa fick höra talas om den nya koloni,
som uppstått vid Atrato, skyndade han dit för att
få hjälp. Men Balboa, som fruktade, att han ville
göra sina öfverhetsrättigheter gällande, tvang
honom att segla bort, hvarvid hans fartyg spårlöst
försvann (1511). Balboa fick under sina ströftåg på
Panamanäset af en indianhöfding hora talas om ett
sydligare haf, vid hvars stränder guldlandet låg,
och beslöt att uppsöka detta. Ankomsten af en skara
nya utvandrare gynnade planen, och slutligen uppbröt
han den i september 1513 med 190 spanjorer och 600
indianska bärare samt seglade först ett stycke mot
norr och tågade därpå in mot de södra bergen. Under
otroliga mödor trängde han genom de täta urskogarna
kämpande med fientliga indianstammar, öfversteg
Cordillerernas kammar, från hvilka det stora hafvet
syntes, och nedkom den 29 september till kusten vid
San Miguelbukten. Både land och haf togos i besittning
för Spanien. Den första bestämda underrättelsen om
guldlandet i söder och dess lamadjur fick Balboa
här af en indiankazik. Den 3 november anträddes
återmarschen, och den 19 januari var man tillbaka
i kolonien, därvid medförande en stor mängd guld
och äkta pärlor. Några månader senare fick Balboa
tillfälle att sända ett bref om sin stora upptäckt
till Spanien och han kunde till detta bifoga, den
ansenliga skatten af 20,000 castellanos i guld och
200 de bästa pärlorna. Det är lätt att förstå, hvilket
oerhördt uppseende detta skulle väcka. Dels var det nu
klart, att det nya landet icke kunde vara en del af
Asien, dels såg det ut, som om det så länge fåfängt
eftersökta guldlandet var funnet. – Balboa hade
kallat det stora världshaf, han såg utbredt framför
sig, Söder-hafvet (Mar del Sur), ett namn som lätt
förklaras af Panamanäsets utsträckning från öster
till väster, och detta namn, ehuru mycket olämpligt,
blef sedan länge det ensamt brukliga. Man började
äfven i analogi därmed kalla det atlantiska hafvet
</i>Nord-hafvet (Mar del Norte).</i>

Till ståthållare öfver det nya landet, åt hvilket
konung Ferdinand gaf namnet Castilla aurifera, utsågs
dock icke Balboa utan PEDRARIAS DE AVILA, som hitkom i
juni 1514, åtföljd af en mängd riddare och lärde, af


[1] Han lefde sedan i
San Domingo, fattig och sjuklig, till sin
död 1515.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free