Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - 5) Andra folk i Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppnådde i juni indianstaden Apalachee, hvars namn
bevarats i Apalacheevikens namn, och drog därifrån åt
väster dock utan att finna något guld. Han vände sig
nu mot kusten, där han hoppades träffa sina fartyg,
men dessa syntes ej till. Efter en lång väntan, under
hvilken sjukdomar och hunger rasade bland folket,
byggdes fem båtar i hvilka de kvarlefvande, som
voro 250, sökte nå det spanska området västerut. På
denna resa omkom Narvaez, de öfriga kastades af en
storm på land, där de, som ej drunknat, råkade i
indianernas fångenskap. Endast några man lyckades
taga sig fram öfver Mississippi och Arkansas genom
det n. v. Nya Mexiko och Arizona till Culiacan,
dit de framkommo 1536.
En liknande resa gjorde några år senare Pizarros
stridskamrat HERNANDO DE SOTO, som i maj 1539
landsteg med 900 man och 350 hästar i Florida,
samt drog mot nordväst till det inre landet. På
våren 1540 tågade han mot norr sannolikt till norra
Georgia, därifrån åt väster genom Alabama, hvarvid
man råkade på en stark indiansk fästning Mavila
(Mobile). I en blodig strid, som uppstod här,
förlorade spanjorerna 83 man och 45 hästar, medan
11,000 indianer omkommo. Därpå hörde anfall från
indianerna till vanligheten särskildt under vintern,
då spanjorerna slagit ett läger. Följande vår drog
Soto vidare till floden Tenessees mellersta lopp och
därifrån till Mississippi. I båtar, som man tagit från
indianerna, for man ett stycke nedför denna flod,
landsteg sedan på dess västra strand och fann äfven
där ett fruktbart land och många byar. Här afled
Soto i maj 1541, sedan han till sin efterträdare
utnämnt LUIS DE MOSCOCO DE ALVARADO; han begrofs i
en sidokanal af Mississippi. Nu ställdes marschen mot
väster genom människotomma ödemarker, till dess man
såg höga berg, hvilka måste hafva varit Klippbergens
östra förgreningar. Man vände då om till Mississippi
under otroliga mödor och lidanden. Barfota och klädda
i djurhudar, ty de medhafda kläderna voro för länge
sedan utnötta, kommo de öfverlefvande, som utgjorde
320 man, fram till den stora floden i slutet af
November 1541, och stannade där i ett befäst läger
under vintern. På våren 1542 byggde de sig sju stora
båtar för att fara utför floden, men härunder hade
de att kämpa sig genom en fientlig flotta af 1,000
krigskanoter. Efter 19 dagars färd nådde de slutligen
hafvet och styrde mot väster. Efter ytterligare faror
och mödor kommo de halft vanmäktiga till Panuco, där
de blefvo väl mottagna och på vicekonung Mendozas
befallning försedda med kläder och lifsmedel. Deras
berättelser gjorde, att spanjorerna icke vidare
företogo några eröfringstag uppför Mississippi.
5) Andra folk i Nord-Amerika.
Medan spanjorerna koncentrerade sina intressen till
Amerikas centrala och södra delar, började snart
andra folk, engelsmän, fransmän och portugiser söka
sig fram till kontinentens norra del. Äfven för
dem hägrade härvid planen att komma till Indien,
och dessa första resor voro sålunda uppslaget till
sökandet efter den s. k. nordvästpassagen, men då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
