Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - 8) Södra delen af Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8) Södra delen af Syd-Amerika.
Både spanjorer och portugiser hafva sändt expeditioner
utefter Syd-Amerikas östra kust mot söder, men här
framträngde de förra längre. Portugiserna hafva
icke kommit sydligare, än de gjorde år 1501, då
Amerigo Vespucci följde med, och då de säkert nådde
25° s. br.[1].
Amerigo synes hafva varit den förste,
som på detta håll velat söka en genomfartsväg till
Indien, men det försök han gjorde att med Coelhos
flotta år 1503 finna den, misslyckades, såsom vi
sett, alldeles; man kom icke ens så långt som två år
förut. Därpå återvände Vespucci i spansk tjänst (1505)
allt jämt intresserad af sin nya idé. Därför var det
troligen han, som först ingaf den spanska regeringen
intresse för att uppsöka kryddländerna på denna väg,
hvarom det var tal i Spanien redan 1506. Emellertid
kom ingen expedition till stånd förr än 1508, då man
i spetsen för den satte VINCENTE YANEZ PINZON och
JUAN DIAZ DE SOLIS. De afseglade den 29 juli och gingo
öfver Kap Verdesöarna till Kap Agostinho på Brasiliens
kust samt framträngde öfver 40° s. br., hvarvid de
passerade La Plata utan att upptäcka floden. Men
oenighet mellan de båda ledarne förmådde dem då att
vända om, och i slutet af oktober 1509 återkommo
de till Spanien. Resans slutpunkt torde sålunda
troligen hafva varit S. Matias-golfen. Möjligen hafva
de liksom den portugisiska expeditionen af samma år
tagit denna vik, hvars norra strand löper rakt åt
väster, såsom Amerikas slutpunkt. Berättelsen härom
järnte Balboas upptäckt af Söderhafvet har haft till
följd, att man på kartorna gaf Amerika formen af en
ö, som i söder slutar vid 40° s. br. Ja, redan innan
Balboa 1513 nått Söderhafvets strand, finna vi denna
önatur gifven åt Syd-Amerika i Ptolemæos-editionen af
1511 och pä JOANNES DE STOBNICZA’S karta af
1512[2],
där egendomligt nog äfven Syd-Amerikas västkust af
en slump fått ett ganska naturtroget utseende. På
liknande sätt framställes Syd-Amerika på några
glober från denna tid, såsom Lenoxgloben
(1510–12) och Johannes Schöners[3] glob (1515)[4]. Men medan
de öfriga icke känna något land söder om Amerika,
förlägger Johannes Schöner Brasilien sydligare och
låter det skiljas från det öfriga Amerika just genom
det sund, som den ofvannämnda enskilda portugisiska
expeditionen påstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
