- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
202

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig hafva sett vid 40° s. br. och till och med
passerat. På detta sätt var Magalhães sund inlagd
på denna karta om ock 15° för långt i norr, flera år
innan det i verkligheten upptäcktes. Af den »Brasilie
regio», som Schöner[1]
konstruerat söder om sundet
uppstod den södra kontinenten »Terra australis»,
som först efter 250 år åter försvann från kartorna.

Då Balboa framkommit till Söderhafvet, fick han
af infödingarna höra, att detta hafs kust sträckte
sig långt åt söder. Vid denna tid hade man å andra
sidan funnit, att Syd-Amerikas östra kust drog
sig mot sydväst, och under sådana förhållanden låg
den tanken nära, att de båda kustlinjerna skulle
mötas någonstädes, att det alltså där måste vara
möjligt att framtränga frän det ena hafvet till
det andra. Hur viss man var på denna sak, framgår
af ett kontrakt som JUAN DIAZ DE SOLIS i november
1514 afslöt med spanska kronan om en seglats, som
han skulle utföra. Han lofvade nämligen att uppsöka
»baksidan af Castilla del Oro», d. v. s. Panamanäset
och nordvästra hörnet af Syd-Amerika och därefter
gå i riktning mot Kryddöarna utan att dock intränga
på portugisernas jordhalfva. Här är alltså icke tal
om att han först skulle uppsöka vägen, som förde
till Söderhafvet; om dess existens var man tydligen
fullt säker. Solis afseglade i okt. 1515 men kom ej
längre än till La Plata-floden, som han upptäckte och
i hvilken han inträngde. Men då han sökte landstiga
blef han jämte åtta följeslagare dödad af indianerna,
hvarpå hans folk återvände. För öfrigt hade Solis
under denna resa grundligt studerat ett godt stycke
af Brasiliens kust från Cananea till Kap S:a Maria
(i Uruguay), undersökt dess tallösa inskärningar och
flodmynningar samt tillagt dem namn, som delvis finnas
kvar än i dag.

Den som i dessa trakter fortsatte Solis verk var
först MAGALHAES på sin världsomsegling.

Efter honom har SEBASTIAN CABOT[2] under åren 1526–1530
rest i La Platas floddal, kartlagt hufvudfloden och
dess bifloder samt gifvit namn åt Parana, Uruguay
och Paraguay; möjligen har han dock kallat den senare
Pilcomayo. La Plata själf kallades den tiden Rio de
Solis, efter sin upptäckare. Först längre fram fick
den namnet La Plata, i följd af de silfversaker, som
infödingarna vid dess stränder hade, men som de fått
genom byteshandel från Peru. – Cabot har redan före
sin egen återkomst till Europa öfversändt meddelanden
om sina forskningar, ty vi finna sådana ligga till
grund för Diego Riberos karta af 1529.


[1] Äfven på Leonardo da
Vincis globkarta (1515) finnes land söder om Syd-Amerika,
men på ett mycket stort afstånd af omkr. 15°.
[2] Cabot
har i Sevilla bildat ett kompani for att
drifva sjöfart på Molukkerna och segla till Cathay
på en mycket kortare väg än den portugiserna upptäckt.
Hela företaget misslyckades på ett ömkligt vis, då
expeditionen ej kom längre än till La Plata. HARRISSE
Jean et Seb. Cabot 123.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free