Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vasco da Gama hade sålunda fullbordat det verk, som
Henrik Navigator börjat. – Portugal hade fått en rik
belöning för sina uppoffringar och sin uthållighet;
det hade banat en ny väg för handeln på Asien, och
det skulle till en början själf skörda de största
fördelarna af denna handel. Dessa blefvo också vida
större, än dem spanjorerna vunno af Amerika, ty Gama
hade framträngt till ett gammalt kulturland, hvars
alster redan voro nödvändighetsvaror i Europa, medan
Columbus träffat ett nytt land, som i början icke
hade några handelsvaror att sända till Europa. Medan
därför, innan Perus och Mexikos grufvor blifvit
bearbetade, Amerika ådrog Spanien större utgifter
än inkomster, strömmade rikedomar till Portugal. –
Däremot kan Vasco da Gamas resa icke i nautiskt
afseende och som upptäcktsresa jämnställas med
Columbus’, ty den var i det stora hela blott en
kustfart. Det obekanta området började först bortom
Kap och slutade sedan vid Zambesi, och då han lämnade
Afrika för att styra öfver till Indien, hade han
ombord en med resan och farvattnet väl förfaren lots.
Det gällde nu för portugiserna att begagna sig af
den gjorda upptäckten, och detta försummade de icke
heller. Under de följande tio åren afgingo 132 fartyg
till Indien, af hvilka dock nära en femtedel (28)
gingo förlorade[1]. Den första expeditionen ställdes
under ledning af PEDRALVAREZ CABRAL, ty Gama blef
nu undanskjuten liksom Diaz förut. Cabral afgick med
en flotta af 13 fartyg och 1,200 mans bemanning, ty af
Gamas berättelser kunde man lätt inse, att utan strid
skulle icke de arabiske köpmännen låta undantränga
sig. Han afseglade den 9 mars från Lissabon,, och
höll liksom Gama en västlig kurs för att undvika den
västafrikanska strömmen; härigenom blef han förd så
långt västerut, att han, såsom förut är omtaladt,
mellan den 21 och 24 april upptäckte Brasiliens
kust. Utanför Godahoppsudden anfölls han af en storm,
som räckte i tjugo dagar och förstörde fyra fartyg,
däribland ett, som fördes af Bartolomeo Diaz, hvilken
sålunda fann sin graf utanför den udde, han först
upptäckt. Ett annat skepp, som fördes af Diogo Diaz,
blef söder om Madagaskar skildt från de andra och
seglade sedan uppefter öns östra strand. Cabral
besökte Sofala, Mozambique, Kilva och Melinde, men
hade ej mycken framgång i sina försök att inleda
byteshandel, ty här liksom i Indien visade det sig,
att de portugisiska varorna voro oanvändbara och
värdelösa. Det blef sålunda för framtiden nödvändigt
att köpa de asiatiska produkterna för ädla metaller,
och härigenom började dessa i allt större mängder
strömma från Europa till Asien. Cabral anlände till
Indien (Andjediverna) den 23 augusti 1500, och styrde
därifrån med sin flotta mot Kalikut. Han blef till
en början väl mottagen af Samudrin, men arabernas
intriger gjorde, att inlastningen drogs mycket ut
på tiden. Otålig häröfver tillgrep Cabral slutligen
våldsamheter, hvilka väckte stor förbittring i
Kalikut och åstadkommo ett anfall mot det portugisiska
faktoriet. Cabral lät då bränna 15 skepp, som lågo i
hamnen och besköt staden en hel dag. Därefter seglade
han till Kotschin, hvars furste af afundsjuka mot
Samudrin tog väl emot portugiserna och gaf dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
