Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - V. De första engelska och holländska resorna till Asien och Stilla hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cook, hvilken var den andre, som seglade genom
sundet (1770), gifvit åt detta Torres namn.
Med Quiros expedition sluta spanjorernas
upptäcktsresor i Söderhafvet. Det blef andra folk,
som skulle fortsätta det verk, de påbörjat, och dessa
folk hafva redan under den period, vi här sysselsätta
oss med, börjat framtränga till de aflägsna haf,
som portugiser och spanjorer först upptäckt.
V. De första engelska och holländska resorna till Asien och Stilla hafvet.
Det är en egendomlig anblick att se, huru Spanien
själft först drager till sina och till det med Spanien
efter år 1580 förenade Portugals kolonier de fiender,
som skulle förstöra båda ländernas ställning som sjö-
och handelstater, och blifva deras arftagare både på
dessa områden och såsom kolonialmakter. Den spanske
Filip II:s outsläckliga hat mot protestantismen är
icke blott skulden till den spanska monarkiens inre
förfall under hans tid, utan de åtgärder, som han
vidtog för att skada denna, vände sig äfven mot hans
stora kolonialvälde, som härigenom blef föremål för
anfall af engelsmän och holländare.
Den första af Englands stora sjömän var FRANCIS
DRAKE född 1540 (1545?) död 1595, hvilken var sin
tids störste sjöröfvare och störste sjöhjälte, ty de
båda egenskaperna kunde då lätt förenas, och båda
utvecklade han just mot spanjorerna. Han företog
bl. a. en kaparexpedition kring jorden[1] riktad mot
de spanska kolonier och fartyg, som han mötte på
sin väg. I dec. 1577 afseglade han med fem fartyg
samma väg som Magalhães tagit, passerade Magalhães
sund från den 20 augusti till den 5 sept. 1578, men
mötte väster om det våldsamma stormar, hvilka drefvo
honom till 57° s. br., där han såg en liten ögrupp
(Diego Ramirez-öarna). Härunder upptäckte han äfven
södra delen af Eldslandet och skärgården därutanför,
åt hvilken han gaf namnet Elisabethiderna. Hans
följeslagare FLETCHER anmärker mycket riktigt, att
Eldslandet icke såsom man trott, vore den nordligaste
halfön af en sydlig kontinent, utan att det söderut
upplöste sig i en mängd större och mindre öar, och
att det Atlantiska och Stilla hafvet här förenades
och bildade ett stort sammanhängande haf. Fletchers
reseberättelse utkom dock först 1628, och då hade
redan andra berest denna kust samt meddelat Europa
underrättelser om den. Drake följde sedan Patagoniens
och Chiles kust, hvilken enligt kartorna skulle gå
från so-nv, men hvilken Drake fann hafva en fullt
syd-nordlig riktning. Ehuru han nu icke hade kvar
mer än ett skepp Pelican. de andra hade gått under
eller blifvit skilda från honom, började han i
Valparaiso sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
