Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyckades knyta handelsförbindelser med Nederland dels
öfver Kola dels öfver Archangelsk. Han återvände
1581 till hemlandet, sålunda året efter Jakmans och
Pets inträngande i Kariska hafvet och förstod att
så intressera sina landsmän för en dylik resa, som
enligt Brunels mening skulle föra till Kina, att han
1584 afsändes såsom chef för den första holländska
expeditionen att upptäcka nordostpassagen. Man vet
dock ej huru långt han kom; på återvägen förlorade
han ett fartyg vid Petschora.
Några år senare väcktes ett nytt förslag i denna
riktning af BALTHASAR DE MOUCHERON, en rik
holländsk köpman, som 1594 inför Morits af Oranien
och Oldenbarnevelt framlade en plan att genom Kariska
hafvet segla till Kina; själf ville han svara för
en fjärdedel af kostnaderna. Men generalstaterna
öfvertogo dessa och afsände redan på sommaren 1594
en expedition af fyra fartyg under befäl af kapten
CORNELIS CORNELISZ. NAY frän Enkhuizen. Meningen var,
att två af fartygen skulle gå genom Waigats-sundet in
i Kariska hafvet samt vidare genom Aniansundet[1] till
Kina, medan de två andra skulle segla norr om Novaja
Semlia för att undvika Kariska hafvet, om hvilket man
ju icke visste, huru vida det stode i förbindelse med
det norra världshafvet. De två sistnämnda fartygen
kommenderade WlLLEM BARENTSZ[2]. Denne berömde sjöman
var född på Ter Schelling, men man känner icke hans
födelseår, blott att han ägde en god, om också icke
lärd bildning samt i sjömansyrket hörde till sin
tids yppersta. Det var den 5 juni 1594, som hela den
lilla flottan lämnade Texel, den 23 juni voro alla
fartygen samlade vid ön Kildin utanför Murmanska
kusten. Här skildes Nay och Barentsz enligt sina
instruktioner. Den förre afseglade med sina två fartyg
d. 2 juli mot öster och kom d. 18 juli till Petschora,
den 21 till Waigats samt den i augusti genom Jugorska
sundet, som holländarne kallade Nassausundet, in i
Kariska hafvet, där han väl först hade att kämpa med
is, men slutligen träffade isfritt vatten under 71°
n. br. Man beslöt nu att återvända, enär genomfarten
ansågs upptäckt, ty man antog Karaviken vara Obs
mynning och trodde sig vara helt nära den från Plinius
härstammande Kap Tobin, Asiens nordligaste udde, från
hvilken kusten gick först åt sydost, därpå åt söder,
så att resans öfriga del var en lätt sak.
Barentsz åter hade d. 29 juni styrt från Kildin mot
nordost och fick d. 4 juli Novaja Semlia i sikte
på 73° 25’ n. br. Han följde öns kust mot norr och
kom utan svårighet till Kap Nassau (d. 10 juli),
men bortom denna mötte han ishinder, genom hvilka han
endast långsamt kunde arbeta sig fram till Iskap (78°
n. br.) och Oranien öarna, där ett stort isfält tvang
honom att återvända, d. 30 juli. Under återvägen mötte
han d. 16 aug. Nays fartyg, hvarefter de följdes åt
till Holland, dit de ankommo d. 14 september[3].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
