- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
251

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - X. Nordvästpassagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett nytt försök att nå polen förde honom icke fullt
en grad nordligare. Han återkom den 15 sept. 1612
till Holland.

Från den följande delen af 1600-talet omnämnas endast
några mindre betydande resor mot nordost, man kom
dock ej längre än till Novaja Semlia[1]. Det mål, som
man med så mycken kraft och med sä mänga uppoffringar
sökte omkr. år 1600, skulle ej nås förr än långt fram
i tiden, dä svenskarna NORDENSKIÖLD och PALANDER
år 1878 och 1879 kringseglade Europa och Asien och
sålunda verkligen löste det sekelgamla problemet.

En reell vinst af stor betydenhet blef dock frukten
af dessa engelsmännens och holländarnes resor mot
norden. Man upptäckte den oändliga mängd af hvalar
och säldjur, som fanns i det norra Ishafvet, och
jakten på dem blef snart en lönande sysselsättning för
fångstmän frän båda landen. Men härigenom uppstodo
äfven förvecklingar och strider om hvilketdera
folket skulle anses vara rätter egare till dessa
rika jaktmarker. Engelsmännen hade redan 1597 sändt
hvalfångare hit upp, men de måste först lära sig
konsten af baskiske läromästare[2].
Sedan Hudson under sin resa 1607 fäst uppmärksamheten
vid den stora rikedomen på hvalar vid Spetsbergen, blefvo
deras resor hit talrikare, och åren 1609 och 1610
genomforskade JONAS POOL i samma syfte hela västkusten
af ögruppen. Det moskovitiska kompaniet, som utsändt
Hudson, erhöll nu uteslutande privilegium på denna
fångst. Men 1612 infunno sig äfven holländare,
som är 1614 bildade det »nordiska kompaniet» för
hvalfångst och handel vid Ishafvets stränder. Blodiga
strider emellan de båda konkurrerande folken
uppstodo häruppe, till dess slutligen år 1627 en
öfverenskommelse uppgjordes, enligt hvilken området
delades. Engelsmännen skulle fiska i sydväst och
holländarne i nordväst om Spetsbergen.

<b>X. Nordvästpassagen.<b>

Sträfvandena att finna en genomfartsväg till Indiska
Oceanen genom Norra Amerika voro lika gamla som
erfarenheten att Amerika icke var ett med Asien. Vi
hafva sett Cortez, Cabot, Verrazano och Cartier
söka efter den. Dessutom hade en engelsman ROBERT
THORNE 1527 gjort en resultatslös färd för samma
ändamål. Visserligen har ingen funnit det sökta
sundet, men dess tillvaro betviflades icke: på
nästan alla de stora världskartorna var det utsatt,
och på kartan i Ptolemæos 1540 står till och med
»per hoc fretum iter patet ad Moluccos». Det låg då
nära till hands att icke uppgifva försöken, förr än
man verkligen upptäckt denna väg.


[1] Se NORDENSKIÖLD,
Vegas färd kring Europa och Asien
I. 244 ff.
[2] Sjömännen
från Biscaya och Guipuzcoa hade sedan
urminnes tider sysselsatt sig med jakt på Balæna
Biscayensis, och en hval förekommer i vapnet för
tre städer i Guipuzcoa. MARKHAM The voyages of
William Baffin XXVI. (Hakluyt Society LXIII.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free