- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
264

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskildt arbete (1528) dels i sin kosmografi[1]. Det bestod af en graderad cirkelbåge
kring hvars medelpunkt en visare kunde vridas. I nedre
delen af bågen var en kompass insatt. Nollpunkten på
bågen insattes med kompassens hjälp mot norr, hvarefter
visaren vreds till den punkt, hvars riktning från
observationsorten man ville känna. På limben aflästes
nu gradtalet för vinkeln från noll-linjen, hvarefter
man på kartan drog en linje, som bildade en lika
stor vinkel med observationsortens meridian, och
tecknade pä denna den sökta orten på det afstånd från
observationsorten, som kräfdes enligt den fastställda
skalan och med kännedom om afståndet. Med ungefär
samma instrument bestämmes två orters inbördes läge
än i dag.

Han beskrifver äfven[2] huru man med tillhjälp af detta
instrument kunde mäta afståndet mellan tre orter genom
att noga bestämma vinklarna mellan visirlinjerna samt
sålunda konstruera en triangel. Sedan uppmätte
man afståndet mellan de två närmast hvarandra
liggande, uppdelade den motsvarande sidan af triangeln
i millinjer och afsatte därefter sådana på de båda
andra triangelsidorna, då man fick de respektive
afstånden. Detta är triangulationsmetoden, om än
afstånden nu beräknas trigometriskt med tillhjälp
af de funna vinklarnas och basens storlek. Och
om än metoden icke var alldeles ny, så hade dock
ingen före Münster användt den för att mäta så stora
afstånd. Med tillhjälp af dessa förbättrade metoder,
hvilka på hans uppmaning användes äfven af andra
tyske lärde, åstadkom han de utmärkta landskartorna
i sin Ptolemæos.

<bildtext>
Instrument for bestammande af orters inbördes läge.

Ur Münsters Cosmographia.
<bildtext>

Emellertid är Münsters hufvudverk hans stora
Cosmographia universalis, hvilken förskaffade honom
namnet Tysklands Strabo. Den utkom efter 18 års
förarbeten första gången på tyska i Basel 1544
och upplefde många upplagor på originalspråket,
öfversattes sedan till latin och franska. De nya
upplagorna utvidgades genom nya tillägg, så att då
originalupplagan endast omfattar 600 foliosidor,
räknar latinska upplagan af år 1550 icke mindre
än 1163. Denna samt latinupplagan af 1552 äro
de viktigaste, enär de äro de sista som Münster
själf lagt hand vid. Arbetet åtföljes af kartor och
träsnitt, dels framställande stadsplaner och städer,
dels andra figurer af de mest olika slag, vidunderliga
djur, vapensköldar, soldater, porträtt o. s. v. ofta
mycket naiva och klumpigt utförda. Det sista gäller
också om kartorna, dock


[1] SEB.
MÜNSTER, Cosmographiæ universalis lib. VI.
Basel 1550 (hvilken upplaga citeras i detta arbete) s.
19.
[2] SEB. MÜNSTER, Cosmogr.
22.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free