Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geografien, ägde de vida bättre förutsättningar att kunna
följa med de upptäckter, som gjordes, än de från
hafvet utestängda tyskarna. Äfven andra grenar af
geografien började odlas hos dessa folk; i slutet af
1500-talet uppgöras de första noggranna lokalkartorna i
alla västeuropeiska länder, och äfven i kartografien
öfverträffas snart tyskarna af andra folk[1]. Innan vi
öfvergå till att tala om de förnämsta karttecknarne
under senare delen af 1500-talet, hafva vi dock först
att nämna några med den tyska skolan samtida geografer
i andra land[2].
En sådan var fransmannen ORONCE FINÈ eller ORONTIUS
FINÆUS, såsom han vanligare kallas[3]. Han var född i
Briangon i Dauphiné 1494, var professor i matematik
i Paris och dog 1555. Matematik och geografi ansågos
vara närstående vetenskaper, och därför har Finæus
liksom före honom Regiomontanus äfven vändt sina
studier till den senare vetenskapen, hvilken ju
genom tidens upptäcktsresor blef så tilldragande. Han
utgaf en Cosmographia (1532). hvilken utvidgad och
förbättrad, ånyo trycktes 1542, samt ett arbete
med titel Protomathesis (1532), som också delvis
är af geografiskt innehåll, dessutom en bok om
longitudbestämningar (1550), kartor m. m. Sin
största betydelse har han som kartograf. Han utgaf
bl. a. 1525 en karta öfver Frankrike (Nova totius
Galliæ descriptio)[4] och 1531 en världskarta i dubbelt
hjärtformat[5], mycket rik på namn samt egendomlig
därigenom, att Amerika bildar nordostkusten af
Asien alldeles i öfverensstämmelse med Columbus
mening. Några år senare 1536 utkom en ny världskarta i
enkelt hjärtformat[6]; äfven här är Amerika en del af
Asien. På båda dessa kartor intager Terra australis
ett mycket vidsträckt område, och det förra namnet
förekommer här första gången under nyare tiden.
Den förnämste geografen i Nederländerna under
denna tid var REINERUS GEMMA FRISIUS (1508–1555
eller 1558), äfven han egentligen matematiker samt
hufvudsakligen af betydelse för den matematiska
geografien och kartografien. Han utgaf 1530 ett litet
arbete om astronomiens och kosmografiens grunder samt
om användningen af en glob, som han förfärdigat, men
som icke nu finnes kvar. Vidare har han utvidgat och
i ny upplaga utgifvit Apianus Cosmographia (1544) och
därtill fogat en världskarta, som han dock synes hafva
tryckt redan 1540[7]. Gemma har för öfrigt framställt
ett från Münsters metod något afvikande sätt att
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
