- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
289

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Solotoi Czar eller »den gyllene konungen» (Altin
Khan), chef för en kirgiserhord i Altaibergen,
och de träffade honom först vid Ubsa-nor, söder om
Tannubergen. Ett par kosacker, som år 1619 afsändes
till samma höfding, skola sedan hafva fortsatt färden
öfver Gobiöknen ända till Peking, ehuru denna resa
ej är fullt bestyrkt. Den förste ryss, som man med
säkerhet vet hafva nått till Kina, var FEDOR BAIKOV,
som år 1654 gick uppför Irtysch till Saisan-nor och
därifrån åt sydost genom Gobi samt öfver Kuku-choto,
nordost om Ordos, framkom till det egentliga Kina.

Till Baikalsjön kommo ryssarna 1643, och i dess närhet
grundades Irkutsk 1661. Det första framryckandet mot
Amurfloden gjordes af WASILEJ POJARKOV (1643),
som med 130 kosacker från Jakutsk drog uppför Aldan
och dess biflod Utschur, öfvergick Stanovojbergen
samt följde Sejadalen ned till Amur (1644). Följande
vinter tillbragte han bland Giljakerna vid nedre Amur
och seglade på våren 1645 mot norden öfver Ochotska
hafvet, där han upptäckte Schantaröarna. Han återkom
till Jakutsk 1646.

Kosackerna uppnådde Amur äfven på två andra vägar. År
1649 tågade JEROFEJ KHABAROV, den djärfvaste bland
alla dessa djärfva män, med 100 pälsjägare[1], från
Jakutsk uppför Lena och dess biflod Olekma till
Jablonojbergen samt öfver dem ned i Amurdalen. Vid
denna flod byggde man en liten flottilj, på hvilken
man seglade utför hela floden till dess mynning. –
Några år senare (1653) gick PETER BEKETOV uppför
Selengas nedersta del samt dess biflod Uda till
Joblonovojbergen och därefter utför Ingoda och
Schilka till Amur. Detta är än i dag hufvudvägen
mellan Bajkal och Amur; vid den grundades sedan
Tschita och Nertschinsk (1658), och hela landet
Daurien stannade i Rysslands ego.

Ryssarnas framryckande i dessa trakter underlättades
väsentligen därigenom, att strax före deras första
uppträdande i Amurdalen (1643) mandschuerna
eröfrat Kina, hvarigenom deras eget land blef
delvis folktomt. Emellertid kunde Kinas kejsare
icke med likgiltighet åse, huru hans ursprungliga
hemland blef främlingarnas byte, och hans makt var
äfven stor nog att injaga respekt hos ryssarna. Det
kom sålunda till ett fördrag om gränsregleringen,
afslutadt 1692 i Nertschinsk[2]. Snart därpå skickade
zaren (1692) den första ryska ambassaden till Peking
under ledning af EBERARD YSBRAND IDES. Något senare
började en regelmässig handel mellan de båda folken,
hvilken snart växte till stor betydelse[3].

Till Kamtschatka hade redan några af Deschnevs
följeslagare framträngt, norrifrån, och äfven
Ides hörde under sin resa till Kina talas om detta
land. Men dess egentliga upptäckare var WOLODIMIR
ATLASSOV, befälhafvare i Anadyrsk, hvilken 1697
företog ett tåg mot söder till Kamtschatkafloden, där
han byggde en ostrog (fäste), som fick namnet Werchni


[1] Pälsjägare (Promyslenniki) kallades de ryske
pioniererna i Asien.
[2] I detta fördrag
bestämdes Jablonojbergen som gräns, så att det
rika Amurbäckenet åter stängdes för de
ryske pälsjägarna.
[3] Om
ryssarnas vidare förbindelse med Kina
se RICHTHOFEN China I: 692 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free