- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
300

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet) - II. Kina, Japan och Syd-Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de än icke åtminstone i någon väsentligare grad
öppnat förr okända områden för geografien[1].

II. Kina, Japan och Syd-Asien.

Kina. De viktigaste meddelanden om Kina under 16-
och 1700-talen kommo från de katolska missionärerna,
af hvilka de förnämsta voro jesuiter. Vi hafva förut
sett, hvilket stort inflytande dessa jesuiter vunnit i
Kina, hufvudsakligen genom den smidighet, som är för
orden karakteristisk, och som här visade sig genom
tolererande af vissa kinesiska åsikter såsom i fråga
om Confucius och an-kulten, samt genom att begagna ett
par kinesiska religiösa ord shang-ti och tien såsom
namn för Gud och himmelen. När sedan, hufvudsakligen
efter år 1630, äfven franciskaner och dominikaner
anlände till Kina, togo dessa anstöt af jesuiternas
läror, och framställde dem i Rom som afgudadyrkare,
samt utverkade 1645 en påflig bulla, hvilken
fördömde de nya lärorna i jesuiternas kinesiska
kristendom. Emellertid lyckades jesuiterna öfvertyga
myndigheterna i Rom om nödvändigheten af att i dessa
underordnade punkter icke stöta kinesernas religiösa
känslor, så vida man ville vinna hufvudsaken, och
bullan blef återtagen, men deras fiender läto ej häraf
hindra sig från nya angrepp mot dem i Rom. Den häftiga
strid, som där utkämpades mellan de båda partierna,
rasade naturligtvis än våldsammare i Kina, till stor
skada för missionsverksamheten. An värre var det,
att förmyndarestyrelsen för kejsar KANG-HSI (1661–1722)
började förfölja katolikerna, men lyckligtvis
afbröts detta, när den nye kejsaren själf blef
myndig 1671. Redan den förste mandschukejsaren hade
lämnat en tysk jesuit JOH. ADAM SCHAAL i uppdrag att
ombilda den kinesiska kalendern och gjort honom till
president för det astronomiska tribunalet. Sonen
Kang-hsi gaf nu en annan jesuit belgaren VERBIEST
samma ämbete och visade stor vänskap för hela orden,
samt tillät slutligen genom ett dekret af den 22 mars
1692, att den katolska religionen skulle få fritt
utöfvas i Kina. Detta stötte det gammalkinesiska
partiet, samt framkallade å andra sidan nya våldsamma
strider mellan de båda missionspartien, som endast
under farans och förföljelsens dagar hade tvungits
att hålla tillsamman[2]. Jesuiterna voro dock sina
motståndare öfverlägsna, hvilket var en helt naturlig
sak, då orden utvalde sina mest framstående och lärde
medlemmar till missionärer i Kina. Kejsaren Kang-hsi,
»hvilken intager en plats bland de största furstar,
som setat på troner»[3] blef själf tjusad af de
öfverlägsna jesuiterna, och en


[1] Af
deras ledare vill jag i korthet nämna
följande: ADOLF ERMANN 1828--29, i norra Ural
och därifrån öfver Tobolsk, Irkutsk till Kamtschatka;
i västra Asien åtföljdes han af norrmännen HANSTEEN
och DUE ; AL. V. HUMBOLDT 1829 i västra och södra
Sibirien; A. R. V. MIDDENDORFF 1842--45 i det aldra
nordligaste Asien.
[2] RICHTHOFEN China I.
658 ff.
[3] RICHTHOFEN China I.
659.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free