- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
309

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet) - III. Upptäcktsresor i Stilla hafvet före Cook

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en stor ambassad, som är 1685 afgick från Frankrike
med vidsträckta planer både på att afsluta politiska
förbindelser och att bana väg för kristendomen
samt att anställa geografiska forskningar. Landets
förste minister var då en europé, en grek Konstantin
Faulkon, och han skaffade fransmännen ett godt
mottagande. Jesuiterna, som medföljt beskickningen,
förstodo äfven här att göra sig omtyckta, och en af
dem LA LOUBÉRE har sedan författat en god beskrifning
öfver landet (1714)[1]. Emellertid afbröts snart
deras missionsverksamhet, kristendomen utrotades,
och förbindelsen med Frankrike upphörde.

Äfven Kokinkina hade först besökts af portugiserna,
och blef sedan ett mål för jesuiternas
missionsarbete. En af dem CHRISTOFORO BARRI utgaf
1631 en berättelse härom, samt lämnade däri de första
meddelandena om detta land. Fullständigare blef det
icke sedan omtaladt förr än af engelsmannen JOHN BARROW,
som besökte det 1792 och 1793.

III. Upptäcktsresor i Stilla hafvet före Cook.

I början af denna period behärskade holländarna
sjöfarten på jordens alla haf, och det blef sålunda
deras uppgift att fortsätta det upptäcktsarbete,
som spanjorer och portugiser under föregående tid
börjat. Man kan dock ej säga, att holländarne i
någon högre grad eldats af ifver för de geografiska
forskningarna, där dessa ej voro förbunda med
sträfvandet att vinna en praktisk fördel, såsom
fallet var vid deras polarfärder och förut omtalade
jordomseglingar. De upptäckter, som de under förra
delen af 1600-talet gjort af västra Australiens
kust berodde mestadels af tillfälligheter, och då
det nyfunna landet icke tycktes ega något värde i
merkantilt afseende, lämnades det utan att närmare
undersökas.

Holland har dock att uppvisa en man, som tänkt på
annat sätt än sina landsmän, och hvilken på ett
högst förtjänstfullt sätt verkat för de geografiska
upptäckterna. Det var den berömde ANTONIO VAN
DIEMEN (1593–1645), hvilken under de nio år han var
generalguvernör i Batavia (1637–45) utsände flera
expeditioner till olika delar af Stilla hafvet, och
hvars för tidiga död inledde ett mer än hundraårigt,
nästan oafbrutet, uppehåll i forskningarna uti detta
hafsbäcken.

År 1635 hade en holländsk agent i Japan, WlLLEM
VERSTEGEN, sändt till den dåvarande generalguvernören
i Batavia HENRICQ BROUWER en skrift, hvari han
sökt bevisa, att guld- och silfveröarna, på hvilkas
tillvaro man vid denna tid trodde[2], voro belägna öster
om Japan under 37 1/2° n., samt föreslog, att de skulle
uppsökas och intagas för Hollands räkning. Detta
beslöt van Diemen, som blef Brouwers efterträdare,
att göra, och


[1] Redan förut hade två
arbeten om ambassaden utkommit, det ena af dess
ledare CHEV. DE CHAUMONT (1687) det andra af en
jesuit TACHARD (1686).
[2] Se ofvan sid.
217 not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free