- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
320

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet) - IV. James Cook

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallas Bougainville-sundet. Genom detta styrde han mot
nordväst och kom till Nya Irland, där man hvilade ut
i Praslin-hamnen till den 19 juli, då resan fortsattes
kring Nya Irland utefter Nya Guineas kust och öfver
Molukkerna till Batavia. Bougainville återkom till
Saint Malo den 16 februari 1769.

Den förnämsta frukten af denna resa var återupptäckten
af Nya Hebriderna och Salomon-öarna. Bougainville
var åtföljd af några vetenskapsmän, en botanist och
en astronom, men den senares längdbestämningar voro,
antagligen i följd af sämre instrument, icke på långt
när så goda som Wallis.

Underrättelsen om, att Salomon-öarna, om hvilkas
rikedom Qviros haft så mycket att förtälja,
voro återfunna, förmådde det franska indiska
kompaniet att år 1769 ditsända ett skepp under
befäl af JEAN FRANCOIS DE SURVILLE. Han styrde från
Pondichéry mot Filippinerna och Bashi-öarna (söder om
Formosa)[1].
Härifrån gick han mot sydost och passerade
ekvatorn den 23 sept. på 147° ö. Gr. samt kom till
några öar, som han kallade Terres des Arsacides,
hvilka just voro Salomon-öarna. Han ankrade här i
den af honom uppkallade Praslin-hamnen på Isabel;
sedermera följde han Salomon-öarnes kedja mot söder
till S. Christoval och satte härefter mot Nya Zeeland,
som han nådde den 12 dec. 1769, några veckor förr än
Cook kom dit. Här drunknade dock Surville, men hans
styrman förde fartyget till Callao[2].

IV. James Cook.

Trots alla de resor, som gjorts i Söderhafvet,
var kännedomen om dess geografi högst bristfällig;
en mängd öar hade mest af en slump påträffats, men
knappast någon enda ögrupp var fullt upptäckt och till
sitt läge bestämd. Och de flesta af Söderhafvets öar
hade ännu ingen sett, hela området kring Sydpolen till
50° s. br. var alldeles okändt, hvarför kartograferna
också dit förlade sin Terra australis incognita, och
om en del andra områden voro uppgifterna stridiga och
åsikterna delade. Genom att olika upptäcktsresande
ofta gifvit samma ö olika fantasinamn, utan att ens
fråga efter infödingarnes benämning på sitt land,
hade oredan ytterligare ökats, och Stilla Oceanen
hörde af alla dessa skäl till jordens minst kända
trakter ännu på 1760-talet.


[1] Jag har ej haft tillgång till originalberättelsen
om Survilles resa utan följer här framställningen hos
CAT Découvertes et explorations du XVI:e au XIX
siècle s. 60 ff. Datouppgifterna skilja sig i den
mycket från dem som PESCHEL, a. a., 481 lämnar.
[2] På
samma ö dödades några år senare (1771)
den franske sjöfararen MARION, hvilken, efter att
hafva upptäckt Marionön (37° 45’ ö. Gr. 46°
55’ s. br.), samt den närliggande Prins Edvards
ö
och Crozet-öarna (samma bredd 52° ö. Gr.) seglade
söder om Australien till Nya Zeeland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free