- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
326

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Geography, Exploration, Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorts i Söderhafvet. Och dock blefvo äfven de
nästan öfverträftade af dem, som Cook gjorde under
sin andra resa.

Cooks andra resa (1772–75)[1]. Knappt var Cook
återkommen från sin första resa, förr än han den
28 november 1771 erhöll i uppdrag att göra en ny,
hufvudsakligen för att undersöka, om det fanns någon
motsvarighet i verkligheten till geografernas Terra
Australis incognita. Cook, som nu blef kapten,
fick under sitt kommando två fartyg Resolution
och Adventure, på hvilket senare befälet fördes
af TOBIAS FURNEAUX, hvilken åtföljt Wallis på hans
världsomsegling. På hvardera skeppet medföljde en
astronom, dessutom på Resolution en landskapsmålare
och de tyska naturforskarne JOHAN REINHOLD FORSTER
(1729–1798) och dennes son JOHANNES GEORG ADAM
FORSTER (1754–1794), den förre mer framstående som
vetenskapsman, den senare som stilist.

Den 13 juli 1772 afseglade Cook från Plymouth till
Madeira, men därifrån styrde han ej, såsom alla
föregående världsomseglare gjort, söder om Amerika,
utan han seglade åt öster till Goda hoppsudden
för att på denna väg kringsegla jorden. Från Kap
satte han dock först kurs rakt mot söder för att
efterforska sydkontinenten. Han var icke alldeles
utan föregångare i dessa sydliga bredder. En engelsk
köpman LA ROCHE hade 1675 drifvits till ett land öster
om Le Maire-sundet, och Cook antog detta hafva varit
Syd-Georgien[2].
Fransmannen BEAUCHESNE hade år 1701
först till 52° 54’ s. br. samt därvid upptäckt den
ö söder om Falklandsöarna, som är uppkallad efter
honom. År 1738 hade två franska fartyg under LOZIER
BOUVET afseglat i sydlig riktning från Brasilien och
den 1 januari 1739 upptäckt ett land under 54° s. br.,
hvilket Cook säger sig fåfängt hafva
eftersökt[3], men
hvilket sannolikt var Bouvet-ön, ehuru dess läge ej
fullt exakt uppgifves i skeppsjournalen[4]. Slutligen
hade MARION, som vi förut berättat[5], 1771 upptäckt
Marion-ön och Crozet-öarna. Men till någon högre
sydlig bredd hade ingen af dessa kommit, och deras
upptäckter hade icke löst frågan om sydkontinenten.

Cook afseglade den 22 november 1772 från Kap
och var den 12


[1] Hufvudkällan för denna resa är Cooks egen
skildring A voyage towards the south pole
and round the world
(Jag citerar 2:a uppl.,
London 1777). Dessutom hafva de medföljande tyske
naturforskatne Forster utgifvit två viktiga arbeten
öfver resan J. R. FORSTER’S » Reise um die Welt,
beschrieben und herausgegeben von dessen Sohn und
Reisegefärten George Forster, 3 delar (Berlin
1784) samt J. R. Forster’s Bemerkungen auf seiner
Reise um die Welt (1 del, Berlin 1783).
Det senare af den äldre Forster skrifna arbetet
utkom först på engelska såsom tredje del till Cooks
reseskildring, men öfversattes sedan till tyska af
hans son, hvilken, som synes, är författare till
Reise um die Welt.
[2] COOK, A voyage I. XV. Sedermera hade ett
spanskt fartyg 1756 sett denna ö och kallat den San
Pedro, men äfven om Cook känt detta, såsom PESCHEL
Gesch. d. Erdk. 495 antager, har han tydligen ansett,
att den äldre engelska upptäckten gaf honom rätt att
gifva ön ett nytt namn, efter Englands konung.
[3] COOK, I. XVII.
[4] BOUVET
uppfattade landet som en udde af
sydkontinenten och kallade det Gap Girconcision.
Öns läge har nyligen närmare bestämts till 54° 26’
s. br. och 3° 24’ ö. Gr. Geograph. Zeitschrift 1899.
231.
[5] Se sid.
320, not. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geohist/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free