Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och östra kuster han kartlade[1]. På vägen härifrån till
Nya Zeeland upptäckte han Norfolkön den 10
oktober[2];
några dagar senare kastade han ankar i Drottning
Charlottes sund. Då han den 10 november för sista
gången lämnade Nya Zeeland, var det för att segla
till hemlandet. Han höll först tämligen rak kurs
på Eldslandet. Den 18 december uppnådde man dess
västra kust. »Jag hade nu», säger Cook, »lämnat södra
delen af Stilla Oceanen och jag smickrar mig med,
att ingen skall anse, att jag lämnat den outforskad,
eller att mera kunnat göras på en resa, än hvad som
gjorts under denna»[3].
Han tog vägen söder om Kap Horn
och genom Le Mairesundet samt följde Staaten Eiland
till dess östligaste udde och fortsatte därifrån åt
öster på ungefär samma eller sydligare bredd. Härunder
kom han först till Syd Georgien, utefter hvars norra
kust han seglade[4],
därefter till en förr okänd ögrupp,
hvars största ö han kallade Sandwich land[5]. Han gick
nu mot öster så långt, att han skar sin kurslinje
mot söder år 1772 under 55° s. br., samt återvände
därpå öfver Kap till England samt ankrade i Spithead
den 30 juli 1775.
Cook framhåller själf det viktigaste resultatet af
denna stora upptäcktsresa. »Jag hade nu», säger
han[6],
»seglat rundt omkring södra delen af Oceanen på så
hög latitud och genomkorsat den på ett sådant sätt,
att icke det minsta rum lämnas för möjligheten af
en kontinent här, annorstädes än nära polen och
utom sjöfartens gränser. Under mina två besök i det
tropiska hafvet hade jag icke blott bestämt läget
af några gamla upptäckter, utan där gjort många nya
och lämnat, som jag tror, mycket litet att vidare
göras i denna del. Sålunda smickrar jag mig med,
att målet för denna resa blifvit i alla afseenden
fullt uppfylldt; den södra hemisferen väl utforskad,
och ett slut gjordt på forskandet efter en sydlig
kontinent.» Blott på ett ställe, söder om Nya Zeeland
hade han icke trängt till någon större bredd och på
ett annat mellan 55–65° ö. Gr. ej öfver 50° s. br.,
men på 150 längdgrader hade han visat, att denna
sydkontinent icke fanns norr om 60° s. br., och på
tre punkter hade han fåfängt sökt den på andra sidan
om polcirkeln. Därmed var denna gamla fantasibild
utplånad från världskartan.
I England återfann Cook sin kamrat Furneaux. Denne
hade icke lyckats komma till Drottning Charlottes
sund, förr än Cook seglat därifrån. Här blefvo tio af
hans män under en expedition in åt sundet dödade och
uppätna af maori. Till följd häraf beslöt Furneaux
att återvända hem. Han seglade först åt sydost samt
sedan under omkr. 60° s. br. åt öster söder om Kap
Horn och till Kap, dit han ankom den 17 mars 1774. Den
14 juli samma år var han i Spithead.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
