- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
335

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han följde kusten mot söder och upptäckte i närheten
af Fairweather en god hamn, som han kallade Port
des français. Såväl detta, som de flesta andra
af de franska namn, som han inlade på denna kust,
hafva försvunnit. Först vid Monterey-viken (36° 50’
n. br.) lämnade han i slutet af september Amerika och
styrde öfver Oceanen mot Asien. Härunder upptäckte
han den lilla Necker-ön (n. v. om Sandwichöarna),
angjorde Marianerna och kom slutligen till Macao. På
vägen därifrån besökte han Filippinerna och Formosa
samt seglade genom Korea-sundet in i Japanska hafvet
samt ett stycke upp i Tartar-viken (mellan Sachalin
och fastlandet). På återresan upptäckte han det sund,
som skiljer Sachalin från Jesso, och som ännu kallas
La Pérousesundet. Han seglade i början af augusti
genom detta samt uppför Sachalins östra kust, förbi
Kurilerna till Petropavlovsk. Därifrån afgick han i
oktober mot söder, fick den 6 december Samoagruppen
i sikte, där de flesta öarne besöktes. Likaledes
landade han vid flera af Tongaöarna, men styrde sedan
mot Australien, passerade den 13 januari 1788 ön
Norfolk och kom den 23 januari till Botany bai. Man
vet, att han afseglade härifrån i slutet af februari,
men sedan försvunno de båda fartygen, och ingen
visste deras öde. När mer än två år förgått, sedan
de sista underrättelserna från La Pérouse anländt
till Frankrike, beslöt man trots revolutionens oreda
att utsända en expedition, som skulle leta efter
honom. Två fartyg afgingo för detta ändamål från
Brest i september 1791 under BRUNI D’ENTRECASTEAUX
och HUON DE KERMADEC, af hvilka den förre var högste
befälhafvare. De gingo omkring Kap och söder om
Australien till van Diemens land, där de ankrade i
d’Entrecasteaux-kanalen, landade därefter vid Nya
Kaledonien, Bougainville- och Bouka-öarna, seglade
genom S:t Georgs-kanalen till Amiralitetsöarna samt
kommo i sept. 1792 till Molukkerna. Intet spår af
La Pérouse var funnet, men däremot hade geografiska
forskningar gjorts, af hvilka de viktigaste voro,
att en del af Australiens sydkust och van Diemens land
samt Nya Kaledoniens västra kust hade kartlagts. Från
Amboina återvände man i december 1792 till öarna
öster om Australien, besökte åter van Diemens land,
Nya Holland[1]
och Nya Zeeland, upptäckte Kermadec-öarna
m. fl. små öar samt styrde sedan mot Nya Hebriderna
och S. Cruz-gruppen. Härunder passerade man en natt
på 35 à 40 km. afstånd ön Vanikoro, där Pérouse
lidit skeppsbrott, och där sannolikt några af hans
besättning ännu funnos i lifvet. Efter att hafva
uppgjort en mycket god karta öfver Santa Cruz-gruppen,
seglade d’Entrecasteaux genom Dampiersundet mot Nya
Brittanien, i hvars närhet han dog. Därpå återvände
fartygen öfver Java till hemlandet[2].


[1] Under denna resa upptäcktes
Recherche-öarna, väster om stora Australgolfen.
[2] Skildringen
af denna resa, som 1808 utgafs af
DE ROSSEL under titel Voyage de d’Entrecasteaux
envoyé à la recherche de la Pérouse är ett af de
viktigaste arbeten rörande upptäckterna i Stilla
hafvet, och försvarar sin plats vid sidan af Cooks
och Vancouvers reseskildringar. Med d’Entrecasteaux
följde geografen BEAUTEMPS-BEAUPRÉ, som utgifvit
det kartverk, hvilket åtföljer resebeskrifningen,
och naturforskaren LABILLARDIÈRE, hvars redogörelse
för Australiens flora var ett utmärkt arbete, som
först öfverträffades af engelsmannen ROB. BROWN’S
verk öfver detta ämne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free