- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
341

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana, medan man förut antagit det vara en stor
insjö[1].
FREDRIK WlLH. LUDV. LEICHARDT sökte 1844
att från Moreton bay tåga snedt igenom hela landet
till Coburg-halfön väster om Carpentaria-viken. Han
nådde verkligen sitt mål, likväl ej på den väg, han
tänkt sig, utan genom att vandra nära kusten; dock
upptäckte han härunder alla de floder i Queensland
och Nordterritoriet som utfalla i Oceanen eller i
Carpentaria-viken. Sedan han under åren 1846 och
1847 gjort resor från Sydney åt väster, utgick han i
början af 1848 på en ny upptäcktsfärd, från hvilken
han aldrig återvände, och ehuru flera expeditioner
utskickades att leta efter honom (den sista 1869),
har man icke funnit ens några spår af honom.

Upptäckten af guld i östra Australien bidrog väl
högst väsentligt till landets befolkande, men
afbröt för några år de mer ideella sträfvandena
att genomforska det. Slutligen utrustade Royal
Geografical Society i London år 1856 en expedition
under AUGUST GREGORY, hvilken från Cambridge golfen
(i n. v.) trängde mot söder till 19° s. b. men
här nödgades att vända. Några år senare började
JOHN MAC DOUGALL STUART (1818–66), den störste af
alla Australia-forskare, sina resor. I slutet af
1850-talet hade han gjort några smärre ströftåg;
därefter uppbröt han i mars 1860 från Adelaide mot
norr och framträngde ända till Australiens centrum,
där han upptäckte Central mount Stuart, på hvilket
han planterade Englands flagga i april. Återkommen
till Adelaide fick han regeringens understöd till
en ny resa 1861 under hvilken han nådde till 17°
s. b. Då, som vi sett, Gregory förut norrifrån trängt
till 19°, så var världsdelen nu faktiskt genomkorsad,
om ock ej af en man. Äfven denna bedrift utförde
dock Stuart på sin tredje resa (januari–juli 1862),
då han framkom till Adam bay, midt emot Melville-ön[2].
Den omedelbara följden af Stuarts resa var, att
kolonien Syd-Australien ockuperade den norra kusten,
det s. k. Alexandra-land och Nord-Territoriet. Snart
började man bygga en telegrafledning från Adelaide dit
upp. Den blef färdig 1872, och har sedan varit basis
för en mängd expeditioner, af hvilka några framträngde
ända till västkusten. Till sina hufvuddrag är sålunda
Australien nu kändt, om äfven stora områden finnas,
där ingen europé varit, men hvilka säkerligen ej bjuda
på annat än man funnit på andra ställen i det inre:
öknar, afbrutna af ogenomträngliga scrubbssnår, samt
här och där en periodiskt flytande flod (creek), som
tömmer sitt vatten i någon saltsjö eller saltträsk.


[1] STURT, Narrative of an expedition
into Central Australia (1849 2, b.).
[2] STUART, Explorations in Australia (2:a uppl. 1864) och The journals
of John Mc Dougall Stuart during the years 1858--62,
utg. af W. Hardman (1864).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free