- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
346

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själfva verket på det område han visat – i ländernas
vetenskapliga studerande – som nya resultat hädanefter
hufvudsakligen skulle vinnas, ty endast på några
få delar af jorden fanns det något väsentligen
nytt att upptäcka för fullständigandet af jordens
karta. Det blir därför efter Humboldt i första hand
naturforskningen, som skördar vinsten af dessa resor,
och geografien hufvudsakligen i de delar, där den står
på naturvetenskaplig basis, samt etnografien. Då vi
velat framföra geografiens historia just till denna
viktiga vändpunkt, afsluta vi här berättelsen om
resorna i Syd-Amerika.

Det portugisiska Brasilien var än fullständigare
afspärradt för europeiska resande än det spanska
Syd-Amerika. Hvad man kände därom, härrörde mest från
den tid holländarne innehaft landet i förra delen af
1600-talet, men några upptäcktsresor där förekommo
icke under den tid, vi här sysselsätta oss med.

I Nord-Amerika var det fransmän och engelsmän,
som under denna period framträngde frän kusten
till de inre delarna, och af särskild betydelse
för upptäcktshistorien voro de franske pionerernas
upptäckter. Vi hafva förut berättat om fransmännens
första koloniseringsförsök vid Lorenzo-floden i det
land, som SAMUEL DE CHAMPLAIN (1570-1635) kallade Nya
Frankrike. År 1603 hade guvernören i Dieppe DE CHATTE
bildat ett kompani för att idka pälshandel därborta,
och han satte till ledare af företaget Champlain,
som då var kapten i den franska flottan. Denne företog
samma år sin första resa till Canada, men återfann
icke Hochelaga, hvilket redan var förstördt. Då han
återkom till Frankrike, erfor han, att de Chatte
aflidit, och att PIERRE DU GUAST, SEIGNEUR DE MONTS,
en kalvinistisk adelsman, af Henrik IV utnämts
till generallöjtnant i det land, som fransmännen
upptäckt och komme att upptäcka i Nord-Amerika. De
Monts begaf sig äfven öfver till Acadien, såsom det
område kallades, som nu heter New Scotland och New
Brunswick, men han hade ej synnerligen framgång samt
motarbetades äfven vid hofvet och måste snart vika
för jesuiterna, som förstått att utverka åt sig
öfverhögheten öfver Canada. Redan De Monts hade
tagit med sig Champlain, och denne hade år 1608
grundat Qvébec, som nu blef landets hufvudort. Han
användes äfven af jesuiterna såsom anförare i de
krig, som måste utkämpas med indianerna; under ett
sådant fälttåg 1610 upptäckte han den stora sjö, som
bär hans namn, under ett annat framträngde han till
Ontariosjön [1]. Men jesuiterfäderna voro icke heller
overksamma. Med det dödsförakt, som i alla länder
utmärkte jesuitmissionären, vågade de sig långt in
bland de vilda stammarna och läto icke afskräcka sig
af den martyrdöd, som indianerna


[1] Champlain blef slutligen generalguvernör i det
kolonialvälde, han egentligen grundat. Hans egna
berättelser om sina resor finnas tryckta under titel
Les voyages de la Nouvelle-France Occidentale, dite
Canada, depuis 1603 jusqu’en 1629. (Paris 1632). Jfr
äfven MARC LESÇARBOT Histoire de la Nouvelle-France
(1618).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free