Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läto många af dem utstå. [1] Jesuiterna utgjorde den
egentliga förtruppen i framryckandet mot väster,
och Amerikas berömde historieskrifvare BANCROFT har
med skäl sagt: »historien om missionärernas arbeten
är fäst vid uppkomsten af alla berömda städer i det
franska Amerika; icke en udde har kringseglats,
icke en flod upptäckts utan att en jesuit visat
vägen».
Det är sålunda jesuiterna, som genomforskat
och kartlagt de fem stora sjöarnas område. Till
Ontario hade, såsom nämdt, Champlain framträngt; de
vidare undersökningarna skedde på två olika vägar,
dels uppför sjöarna utefter de dem sammanbindande
vattendragen, dels uppför Ottavafloden. Den förra
vägen var mycket svår, enär man skulle gå genom de
vilda irokesernas land, och många missionärer ledo
här döden. Men år 1640 kom pater JEAN DE BREBOEUF fram
till Niagara, öfver hvilket vattenfall han lemnat den
första skildringen, och några år senare framträngde
NICOLAS PERROT till Huronsjön. Den andra vägen uppför
Ottava gick genom de mindre vilda Huronernas och
Algonkinernas områden, och dessa stammar mottogo ofta
missionärerna vänligt, hufvudsakligen af det skäl,
att de förmenade att deras böner ökade antalet af
villebrådet. Dessutom voro också jesuiterna de bästa
förmedlare för pälshandeln. På denna väg kom jesuiten
MESNARD till Huronsjöns norra strand, upptäckte Les
Saults de S. Marie och därefter Öfre sjön. Strax
efter honom kom patern ALLONY[2] 1665 till denna sjö,
där han grundade en mission, som snart förstärktes med
nya krafter från hemlandet. Den berömdaste af dessa
var pater MARQUETTE, genom hvars resor Lorenzobäckenct
blef fullt kändt, så att år 1672 en god karta däröfver
kunde lemnas till Ludvig XIV. Denne Marquette
har dock gjort sitt namn ännu mer frejdadt genom
att framtränga till Mississippi. Sedan spanjorerna
på 1500-talet upptäckt flodens nedre lopp, hade
ingenting gjorts för att närmare utforska den. När nu
de franska jesuiterna nått Öfre sjöns västra strand,
fingo de höra talas om en stor flod i väster, och
dels för att upptäcka den, dels för att bära den
kristna läran än längre ut i vildmarkerna uppbröt
år 1673 pater Marquette, åtföljd af SIEUR JOLYET,
en borgare från Qvébec. De reste från södra ändan
af Michigansjön till floden Wisconsin, som de följde
till Mississippi. Därefter gingo de på båtar utför
denna, passerade snart Missouris mynning och kommo
ända till Arkansas inflöde i hufvudfloden. Då
nu deras lifsmedel började taga slut, återvände de
samma väg till Michigan. Efter denna färd kunde man
väl förstå, att Mississippi var den stora flod, som
utföll i Mexikanska viken, och som spanjorerna kallat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>