Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rio del Espiritu Santo, men dock var ännu icke hela
flodens lopp följdt. Denna uppgift åtog sig ROBERT
CAVELIER DE LA SALLE. Han afreste i september 1678
jämte några följeslagare, bl. hvilka den förnämste
var jesuitpatern LOUIS HENNEPIN. Ofvan Niagara
byggde man en stor segelbåt, men hindrades genom
Illinois-indianernas fientligheter att rycka vidare
förr än 1680, då Hennepin och en annan afgingo
som förtrupp och nådde Mississippi omkr. 46°
n. br. Salle själf var upptagen af fejder med
indianerna och af byggandet af blockhus till 1682,
då han utför Illinoisfloden kom till Mississippi,
hvilken han följde ända ned till Mexikanska viken
(1683). Det vidsträckta land, han här genomrest,
kallade han efter konung Ludvig XIV Louisiana. La
Salle skyndade nu till Paris, där han utnämdes
till guvernör i det nya landet och fick i uppdrag
att segla dit uppför Mississippi och åtföljd af
nära 300 kolonister. Afresan från Frankrike egde rum
1685. Olyckligtvis seglade han nu förbi Mississippis
mynning utan att varseblifva den och landsteg
vid utloppet af en västligare flod, Colorado; de
fartyg, som öfverfört honom och hans följeslagare,
återvände hem. Här grundade han ett litet fäste,
Saint Louis, hvilket senare gaf Frankrike anledning
att göra anspråk på västra Louisiana (Texas),
men hans försök att på fartyg, som han byggt, nå
Mississippi misslyckades. Slutligen beslöt han att
tåga landvägen till Illinoisfloden. Han kvarlemnade
en besättning i Saint Louis och drog sedan med 16
man, d. 12 januari 1686 mot nordost. Han blef dock
under marschen mördad af några bland sitt folk, men
hans broder och en trogen vän, som skilde sig från
mördarne, kommo lyckligen fram till Qvébec efter att
hafva genomvandrat de nu varande Förenta Staterna
från Mexikanska vikens strand till Canada.
Efter La Salles olyckliga slut brydde man
sig i Frankrike under många år icke vidare om
Louisiana[1]. Först 1699 seglade LEMOINE D’IBERVILLE
uppför floden. En verklig kolonisation påbörjades
af det s. k. Mississippi-kompaniet, som den bekante
financieren JOHN LAW stiftat. La Nouvelle-Orléans
grundades 1717, europeiska utvandrare ditsändes,
så att antalet hvita skattades år 1732 till 5,000,
en rad fästen byggdes utefter Mississippi och
därifrån öfver Ohiodalen till de stora sjöarna,
sålunda förbindande Mississippi-området (Louisiana)
med Canada. Franska jägare de s. k. Courreurs des
bois ströfvade genom skogarna och prärierna ända bort
till öfre Missouri. Men slutligen förlorade Frankrike
genom freden i Paris 1763 hela sitt väldiga område i
Nord-Amerika, och det blef engelsmännen, som skulle
skänka detta land sitt språk, sina lagar och sin
öfriga civilisation, om än det franska språket aldrig
undanträngts från de trakter i Canada, där franska
kolonister i större mängd slagit sig ned.
Engelsmännen hade 1584 grundat sin första koloni
Virginia på Nord-Amerikas östra kust, men denna förde
ett tynande lif, till dess man i början af 1600-talet
uti tobaken funnit en produkt, som med fördel kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
