- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
401

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet) - XV. Antropologien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


XV. Antropologien.

Vetenskapen om människosläktets delning i raser
och deras förhållande till hvarandra har visserligen
mycket gamla anor, men är dock den gren af geografien,
som sist vunnit vetenskaplig bearbetning och därför
också ännu är minst utvecklad. Det är knappast förr
än på 1700-talet detta ämne upptages till systematisk
framställning. Möjligtvis berodde detta därpå, att
hvarken greker eller romare visade något intresse
för antropologien eller ens lämnat några bidrag till
dess utveckling, och de klassiska förebilderna följde
man ju icke blott under medeltiden utan äfven långt
därefter. Dock hafva icke alla forntida folk varit
lika likgiltiga i denna punkt; både hos egypterna
och judarne möta vi en antropologisk klassifikation;
men med den i bibeln framställda nöjde man sig
sedan mycket länge.

På de egyptiska minnesmärkena skiljes mellan 4
människoraser nämligen 1) egypterna själfva 2)
semiterna i Syrien och Eufrat-Tigris-landen 3)
negrerna i Afrika och 4) de icke semitiska folken
i Asien och de väster om Egypten boende folken
i Afrika[1]. Af större betydelse för senare tider
är dock den klassifikation, som förekommer i den
berömda »folktaflan» i Genesis kap 10. Den låter
människorna härstamma från Noaks tre söner Sem, Ham
och Jafet och delar dem därför i tre grupper semiter,
hamiter
och jafetiter. Semiterna voro judarne själfva,
hamiterna Palestinas urinvånare, feniker, assyrer,
babylonier, fornegypter och andra afrikanska folk
samt jafetiterna de europeiska och en del asiatiska
folk. Om huru de olika namn, som förekomma i
folktaflan, skola tolkas, har mycket tvistats,
men så mycket torde få anses afgjordt, att de tre
hufvudbenämningarna icke få tagas i alldeles samma
betydelse, som de användas i den nutida etnografien,
samt att indelningen ursprungligen endast afsett de
närmast judarne boende folken, sålunda Palestinas
och västra Syriens inbyggare.

Nästa indelning af människoraserna möta vi först 1684,
då fransmannen F. BERNIER framställer följande fyra
grupper: den hvita i Europa, till hvilken han äfven
för norra Afrikas och sydvästra Asiens folk till
Bortre Indien ja till och med Sumatras och Borneos
invånare, negrerna i Afrika, den gula rasen i Östra
Asien samt såsom en egen afdelning lapparna. Däremot
anser han icke, att Amerikas indianer voro nog
olika européerna för att uppställas som en egen ras;
med lika goda skäl, säger han, skulle invånarne i
Kaplandet kunna skiljas från negrerna, – något som
också sedan gjorts.

Emellertid torde Linnés indelning dock böra kallas
det första vetenskapliga försöket att klassificera
människoraserna. Den meddelas i hans Systema
naturæ
(1735), men ändrades något i de följande
upplagorna af detta arbete. Hans indelningsgrund är
hufvudsakligen hudens färg och


[1] G. RETZIUS Blick på den fysiska
antropologiens historia (i Ymer 1896 s. 222).
J. F. Nyström. Geografiens och de geogr. upptäckternas historia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free