Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskildt betrakta vattnets förhållande i källorna, floderna, sjöarna och hafvet.
§ 12.
Källors uppkomst.
En källas uppkomst låter lätt förklara sig, då ett genomsläppande lager, såsom sand, grus o. d., hvilar på ett för vatten ogenomträngligt lutande lager, vare sig ett skikt af lera eller en fast bergmassa. Det vatten, som faller på sandlagret, nedtränger till lerskiktet eller berget och följer dess lutning till foten, hvarest vattnet åter framtränger i form af källor. Man finner ock i verkligheten de flesta källor vara belägna vid foten af åsar och bergkullar, der de ofvannämnda vilkoren för en källas uppkomst äro uppfyllda. Men en källa kan äfven uppstå på det sättet, att ett genomsläppande lager är både ofvan och under omgifvet af för vatten ogenomträngliga skikt, dock så att det mellanliggande genomsläppande lagret med sin ena ända ligger i dagen blottadt, för att uppfånga atmosferiskt vatten, eller eljest på något sätt eger förbindelse med högre belägna vattenbehållare eller bassiner, samt att alla dessa lager hafva en viss lutning. Härigenom tvingas vattnet att likasom i ett rör följa det genomsläppande lagret och ju större skiktens lutning är, desto starkare blir vattnets tryckning uppåt, ifall hinder möta för dess vidare nedträngande utefter det nyssnämnda lagret. Kan vattnet dervid småningom arbeta sig en väg genom det öfverliggande lerlagret, så uppstår en källa, hvars presshöjd beror af vattenbehållarens läge och vattnets fallande under vägen från denna till källan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
