- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
104

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104 Torfbildning.
Ehuru de här ofvan antydda jordbildningarna äro att anse såsom en produkt af den organiska naturens verksamhet, så veta vi likväl från ett föregående kapitel, att källorna dervid äfvenledes hafva medverkat genom att anskaffa vissa materialier till dessa byggnader. Det är visserligen sannt, att växterna hemta materialierna för sin organiska substans till största delen från luften, men för utvecklingen af en växt fordras derjemte nödvändigt vissa oorganiska eller s. k. eldfasta mineraliska beståndsdelar och det är egentligen dessa, som källorna framskaffa till de kärr, mossar och sumpiga trakter, der bildningen af torf, dy och gyttja egentligen försiggår.
Det är egentligen de lägre växterna och isynnerhet sådana, som uppträda i oerhörda massor, hvilka gifva upphof till flera af de omnämnda lagren. Sålunda uppkomma t. ex. ganska fort mäktiga lager af torf, der omständigheterna för en sådan bildning äro gynnsamma. Inga växter lämpa sig så väl för torfbildningen, som mossorna och i synnerhet arterna af slägtet SphagnumDessa växa tätt tillsammans och uttränga snart alla andra växter. Under dessa bäddar träffar man i torfmos-sarna vanligtvis mörka mullartade lager af dy, som till största delen består af djurexkrementer, mullämnen (humuskroppar) eller lemningar efter mera fullständigt förruttnade och sönderdelade växter och djur. Slutligen finner man under det svartbruna dylagret vanligtvis andra lager, som äro grönaktiga eller af en mera ljus färg än de föregående. De innehålla en större halt af eldfasta eller oorganiska beståndsdelar efter infusorier, insekter, crustacéer och kiselsyrerika växtarter jemte exkrementer efter djur. Man kallar dessa lager gyttja och åtskiljer dervid flera olika variete ter.
De särskilda slagen af mylla (humus) uppstå deremot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free