Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formationen med sina stenkolsflötser och de öfriga fenomener, som dermed stå i samhand.
§ 33. Infusoried jurens betydelse i geologiskt hänseende.
Likasom de ofullkomligare växterna, så äro äfven de lägre djurklasserna i geologiskt hänseende särdeles märkvärdiga. Mest förvånande äro dervid infusorie-djuren, hvilka förekomma allestädes i naturen. Dessa äro beklädda med ett skal af kiselsyra (kiselinfusorier) eller kolsyrad kalk (kalkinfusorier) och vid sin död lemna de materialier för bildningen af särskilda lager, hvilkas mäktighet och utsträckning öfvergår vår föreställning, då vi veta dem vara produkten af endast mikroskopiska djurs verksamhet. Prof. Elirenberg, som genom sina mångåriga forskningar och outtröttliga nit gjort oss bekanta med dessa djurs lefnadssätt och betydelse i geologiskt afseende, föranleddes till dessa undersökningar år 1836 genom Fischer, en postlinsfabrikant, som först upptäckte fossila infu-soriedelar i de starkt kiselsyrehaltiga hvita jordlager, som förekomma bland torfbäddarna vid Franzensbad i Böhmen. Dessa lager äro egentligen en slags gyttja och Ehrenberg har visat, att de bestå af idel skal efter kiselinfusorier, samt att dylika lager bildas ännu på mångfaldiga ställen. Nästan öfver hela Tyska slätten äro sådana lager utbredda, och på Lüneburgerheden ligger under svartmyllan ett 10 till 12 fot mäktigt skikt af kiselskal. Af alldeles enahanda beskaffenhet både till sammansättning och uppkomst är det s. k. bergmjölet från Italien, Småland och Norrland m. fl., och som man försökt använda till brödbakning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
