- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
116

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 Olika slag af korallref.
svallet går. För sin byggnad behöfva de en fast botten och ett vatten, som är kalkhaltigt och i öfrigt tjenligt för deras lif. Är vattnet för mycket stillastående, uppblandadt med sand, slam eller sött vatten, så dö djuren; likaså då de komma upp öfver hafsytan.
I Indiska hafvet, Röda hafvet och Stora oceanen m. fl. äro korallöar, korallbankar och korallref särdeles allmänna. C. Darwin indelar korallrefven i tre klasser.
1. Kustref, som löpa tätt utmed kusten eller stranden, utan att någon lagun eller kanal finnes mellan landet och refvet.
2. Damref eller vallref, som visserligen löpa längs kusten eller rundt omkring en ö, men dock så långt ut ifrån landet, att en kanal uppstår mellan refvet och kusten. Exempel härpå lemnar ön Bola-bola bland Vänskapsöarna i Söderhafvet, omkring hvilken ett korallref löper på ett visst afstånd från ön.
3. Atoller, lagunöar eller lagunref, som bilda en afstängd sjö eller lagun utan inneliggande ö, derigenom att korallrefvet formerar en ring, som dock genom vissa öppningar medgifver hafvets förbindelse med den innanför belägna lagunen. Sådana ringformiga korallöar äro ytterst allmänna i Stilla oceanen och Indiska hafvet. Dessa ref äro några 100 fot breda samt försedda med en grönskande och yppig vegetation; den inneliggande lagunen är endast 20 till 40 famnar djup och eger en fin sandbotten.
Kustrefven bilda början till vall- och lagunrefven; med antagande, att hafsbotten småningom sänker sig, kan man lätt förklara öfvergångarne från det ena slaget af korallref till det andra.
Fig. 17. visar huru af kustref kan uppstå ett damref och slutligen en atoll, med antagande att ön eller klippan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free