- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
127

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 39. Bergarternas textur och struktur.
Med textur förstår man mineralpartiklarnas eller blandningsdelarnas läge och beskaffenhet i smått hos en bergart; med benämningen struktur menas åter delarnas anordning och gruppering i stort.
Bergarternas textur kan vara af flera olika slag, af hvilka här nedan skola anföras de vigtigaste.
a) Kristallinisk textur, då delarna utgöras af mer eller mindre tydligt utbildade kristallindivider, efter hvilkas form och beskaffenhet i öfrigt texturen närmare låter bestämma sig, såsom kristalliniskt kornig, kristalliniskt fjällig, kristalliniskt tradig och kristalliniskt strålig o. s. v.; efter delarnas storlek kallas texturen storkornig, finkornig och småkornig m. m.
b) Sandstensartad textur, då delarna bestå af smärre runda, kantiga eller platta korn efter äldre sördergrusade bergarter samt ligga sår tätt tillsammans, att det bindemedel, som sammanhåller dem, ej kan för ögat urskiljas.
c) Tät textur, då delarna äro så små och intimt förenade, att bergarten erhåller ett alltigenom likartadt eller homogent utseende. Denna textur kan dessutom närmare bestämmas såsom glasig, slaggartad o. s. v.
d) Jordformig textur, hvilken benämning torde förstås utan närmare förklaring.
Vid beskrifningen af en bergarts textur plägar man dessutom närmare angifva, huruvida blandningsdelarna bilda tillsammans en kompakt massa, eller om håligheter förefinnas. Härigenom uppkomma sådana benämningar som porös, hålig, blåsig, svamp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free