- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
132

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 Bergarternas namn efter strukturerna.
mandelsten o. s. v. Den drummartade eller ådriga strukturen tillhör också merändels kemiska bergarter. Deremot äro de bergarter, som ega en breccieartad eller konglomeratartad struktur, till sitt uppkomstsätt nästan uteslutande mekaniska.
Porfyrerna och mandelstenarna erhålla sina särskilda benämningar antingen efter grundmassans beskaffenhet eller efter det mineral, som i form af kristaller eller mandlar meddelar åt bergarten dess egendomliga struktur. Enligt det förra sättet äro t. ex. granitporfyr, gneissporfyr, felsitporfyr, diabasmandelsten o. s. v. uppkallade; enligt det sednare deremot hafva benämningarna qvartsporfyr, fältspatsporfyr, glimmerporfyr o. s. v. blifvit bildade. Likaså benämnas de breecie- och konglomeratartade bergarterna efter den olika beskaffenheten antingen hos sjelfva bindemedlet eller hos de inneliggande fragmenterna, t. ex. qvartsitbreccia, qvartskonglomerat, basaltkongloraerat, kisel- eller kalk-konglomerat eller breccia o. s. v. Då bergarter, såsom kiselskiffer, kalksten o. d., framträda med drummartad struktur, så bestå drummerna eller ådrorna vanligen af qvarts, kalkspat, fältspat, serpentin, chlorit o. s. v.
§ 41. Bergarternas afsöndringar.
Bergarterna förete vanligtvis egendomliga formförhållanden vid deras afsvalning eller tillhårdning, i det de sönderbrista eller afsöndra sig på ett bestämdt och regelbundet sätt. Sålunda är det t. ex. bekant, hurusom basalten på ön Staffa bildat pelarformiga afsöndringar, af hvilka pelare somliga sedermera blifvit bortförda. Derigenom har den så berömda Fingalsgrottan derstädes uppkommit. Äfven hos andra berg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free