Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lutning mot horizonten eller dess afvikelse från det horizontella läget.
Lättast kan man föreställa sig begge dessa förhållanden, om man tänker sig ett hus med takåsen riktad t. ex. i norr och söder; den ena sidan af taket kan då föreställas vara ett lurande skikt, hvars strykning är från norr till söder, men hvars stupning går mot öster eller vester (den måste naturligtvis alltid vara vinkelrät mot strykningen). Stupningen bestämmes efter det antal grader (på en gradbåge), som taket lutar mot horizonten. Den kan äfven bestämmas efter gradantalet hos den vinkel, som skiktet bildar med vertikalplanet, likaväl som efter vinkeln med horizontalplanet.
Slutligen plägar man ock vid bergarternas beskrifning angifva formen hos de bergstoppar eller bergshöjder, som de bilda. De kunna dervid uppträda såsom pyramider eller käglor, såsom hvassa spetsar eller kammar, eller i former som likna torn och gamla fästningsverk, eller såsom låga afrundade kullar, eller under formen af horizontella skikt med branta afsatser och jemna platåer på de högsta och öfversta skikten.
§ 42.
Gångar,
Bergarterna genomsättas ofta af s. k. gångar, bestående merändels af främmande bergarter eller mineralier, som sedermera uppträngt eller fyllt likasom en spricka eller långsgående öppning i det förutvarande berget. Gångens bergmassa kommer således att i de flesta fall tvert afskära mot den bergart, som finnes å ömse sidor. När gången innehåller sådana mineralier, hvarur man kan tillgodogöra några allmänt nyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
