- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
143

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yarieteter af qvarts och opal. 143
textur får den olika namn, såsom rosenqvarts (rosenröd, ljusröd), safirqvarts (indigoblå), mjölkqvarts. (mjölkhvit), prasem (lökgrön, af no&Gov, lök), kornig qvarts, tradig qvarts o. s. v.
c) Jernkisel är en med jernoxid eller jernoxidhydrat intimt blandad qvarts, till färgen röd eller svartbrun.
d) Jaspis, qvarts förorenad af jernoxid, lerjord och kalk m. m. Matt och vaxlik; till färgen brun, röd, gul o. s. v.
e) Hotmsten, qvarts förorenad af jernoxid och lera; förekommer som försteningsmedel för träd (trädsten, Holzstein); färgen ljusgrå eller smutsfärgad.
Af opalens många varieteter må följande nämnas.
a) Hyalith (af vaXog, glas och XC^og, sten), vattenklar och glasglänsande; förekommer som njurformiga öfverdrag på plutoniska och vulkaniska bergarter.
b) Ädel opal, vanlig opal, halfopal, eldopal hydrophan, kascholong o. s. v. äro särskilda varieteter, beroende af olika färg, glans och genomskinlighet.
c) Kiselsinter förekommer som afsats ur heta källor, särdeles på Island.
d) Bergmjöl, kiselguhr, infusionskiael, simmkisel, trippel, polerskiffer, sugskiffer m. m. äro bildningar innehållande b-kiselsyra och kunna sålunda betraktas såsom varieteter till opalen.
Men qvarts och opal förekomma äfven stundom uti intim blandning med hvarandra och gifva derigenom upphof till åtskilliga egendomliga bildningar, som förtjena att här särskildt omnämnas.
a) Flinta är en blandning af kristallinisk och amorf kiselsyra jemte något lerjord och jernoxid m. m.; färgen gråsvart eller gulröd. Förekommer ofta som bollar i kritlager.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free