Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till sin uppkomst det första och äldsta i Europa, emedan det var till höjden det största.
Rapakivi (sjelffrätsten) har man kallat en i Finland förekommande granitvarietet, som söndergrusas och förvittrar särdeles lätt, emedan orthoklasen hos densamma är omgifven af ett skal, som består af lätt förvittrande oligoklas.
Då någon af de väsendtliga blandningsdelarna uti graniten börjar försvinna, utan att ersättas af något annat mineral, uppkommer s. k. halfgranit eller granitett. En sådan halfgranit är t. ex. en i Tyskland och England på några få ställen förekommande massiv bergart, kallad greisen, hvilken består af endast qvarts och glimmer i grofkristallinisk blandning.
Åtskilliga varieteter uppkomma äfven tillfölje af vissa förändringar i granitens struktur, såsom gneissartad granit, när bergarten börjar antaga parallelstruktur och der-igenom kommer att stå på öfvergången till gneiss; porfyrartad granit, när större kristallindivider af t. ex. fältspat utbildat sig i den för öfrigt finkorniga granitmassan; breccieartad granit (Stockholms granit), då uti bergarten ligga inbäddade större eller mindre stycken af gneiss eller andra bergarter, som blifvit lösryckta vid granitens våldsamma uppträngande i dagen.
Då graniten är en blandad bergart och de ingående mineralierna följaktligen kunua till sin mängd variera på mångfaldigt sätt, så är naturligt, att halten af de kemiska beståndsdelarna vid granitens analys skall komma att utfalla mycket olika. För landtbruksgeologien är emellertid af stort intresse att ega en ungefärlig bestämning af bergarternas kemiska sammansättning, hvarföre vi anse oss böra meddela några uppgifter i detta afseende, så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
