Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varieteterna kallas, likasom föregående bergart, äfven afanit, och i Sverige har den fordom blifvit kallad trapp. Diabasen förekommer på mångfaldiga ställen inom vårt land, der den anträffas dels i urbergsformationen, dels äfven genomsättande siluriska formationens lager. De öfversta platåerna af Westgöthabergen utgöras af diabas, som gångformigt genomträngt de neptuniska lagren och utbredt sig ofvanpå desamma. Diabasen förvittrar lätt, blir rostfärgad och lemnar en för växterna särdeles god jordmån.
De trenne bergarternas kemiska sammansättning är följande.
Gabbro. Hyperit. Diabas.
Kiselsyra.....47,92 — 50,08 — 54,36
Lerjord.....8,94 — 15,36 — 16,39
Jerno-xidul .... 15,90 — 6,72 — 10,59
Kalk .....11,32 — 14,90 — 5,49
Talk......10,20 — 9,99 — 2,82
Kali......0,85 — 0,29 — 2,00
Natron.....1,05 — 1,80 — 5,89
Yatten och glödgnings-
förlust.....1,39 — 1,27 — 3,01
98,57. 100,41. 100,55.
Spår af manganoxidul, fosforsyra, svafvel och fluor m. fl. förekomma dessutom vanligtvis i dessa bergarter. Specifika vigten hos gabbron är 2,9 till 3,2, hos hyperiten 2,91 och hos diabasen 2,82—2,95.
Af gabbron förekommer en artförändring, som kallas eufotid, hvilken utmärker sig egentligen derigenom, att diallagen hos densamma är på ett egendomligt sätt sammanväxt med strålsten till ett aggregat, kalladt smaragdit. Då gabbron upptager inblandningar af serpentin, hypersthen, hornblende, glimmer m. m. bildas öfvergångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
