Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kemiska sammansättningen hos dessa bergarter
är följande.
Melafyr. Dolerit. Basalt. Lava.
Kiselsyra . 54,45 — 47,75 — 39,80 — 48,83
Lerjord . . 19,41 — 18,87 — 6,99 — 16,15
Jernoxid. — — — —- 16,67 — —
Jernoxidul . 9,36 — 14,75 — - 19,24 — 16,32
Kalk . . . 6,90 — 9,29 — - 3,52 — 9,31
Talk . . . . 3,31 — 1,25 — - 7,11 — 4,58
Kali . . . 1,32 — 1,32 — 1,77 — 0,77
Natron . 2,41 — 1,31 - - 3,34 — 3,45
Vatten . 2,27 — 1,89 — - 1,56 _ _
Fosforsyra Kolsyra m. m 0,57 100,00 — 4,45 — spår —- —
700,88. 100,00 99,41
Den spec. vigten hos melafyrn är 2,7, hos doleriten 2,99, hos basalten 2,9—3,2 och hos lavorna 2,8—3,0.
Alla dessa bergarter uppträda ofta med porfyrstruktur och mandelstensstruktur, så att derigenom flera särskilda varieteter af porfyrer och mandelstenar uppkomma. Framför allt är melafyrn, t. ex. den från Oberstéin, märkvärdig för de stora körtlar eller geoder (af yewårfi, jordaktig), som densamma stundom innehåller. Dessa geoder eller stora mandlar bestå af kalkspat och grönjord, men äfven af agat, karneol och chalcedon, jaspis m. m. och lemna derföre ett vigtigt material för fabrikation af mortlar, rifskålar och en stor mängd af hvarjehanda konstsaker.
Några af doleritens former, t. ex. anamesiten, äro märkvärdiga derföre, att de stundom bilda verkliga skikt, såsom på Island, och få derigenom till utseendet en förvillande likhet med de rent sedimentära eller neptuniska bergarterna. Doleriten såväl som basalten förvandlas ofta till s. k. värka, hvarmed man förstår en finkornig, tät,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
