Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berget i Dalarne, Norberg i Westmanland, Bredsjö i Hjulsjö socken af Örebro län, från Åtvidaberg i Östergöthland samt från trakten af Ädelfors i Småland. Till trappor, planstenar och sockelstenar m. m. kan glimmerskiffern likaledes begagnas, men duger ej till grundslen eller till vattenbyggnader.
Chloritskiffern kan någongång användas till mursten, eljest har denna bergart till följe af sin föga hållfasthet endast en ringa användning inom industrien och byggnadskonsten. Talkskiffern är deremot i detta hänseende af mera värde. Den användes till ställstenar, spishällar och stundom äfven såsom byggnadssten. T älgstenen eller den chloritdränkta talkskiffern begagnas, såsom bekant är, allmänt till grytor, smöraskar, bläckhorn, listverk och ornamenter m. m. Tälgstenen från Löddby i Upland har blifvit använd till listverken omkring dörrarna och fönsteröppningarna till Upsala Domkyrka och den från Handöl, Töksmark, Glafva och Lilla Edet är bekant för dess användning till kokkärl och andra husgerådssaker. Talkskiffern vid Throndhjem har begagnats till choret i dervarande Domkyrka.
§ 66.
Urlerskiffer och kiselskifFer.
1) Urlerskiffern bildar egentligen en föreningslänk mellan glimmerskiflfern och chloritskiflfern. Den saknar i allmänhet fältspat och består af qvarts, glimmer och chlorit i så intim och innerlig blandning, att bergarten visar en skenbart likartad massa af gröngrå eller gråsvart färg och tydlig plan parallelstruktur. Den förekommer i Westmanland, Wermland och Jemt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
