Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvartshaltig urlerskiffer, som allmänt begagnas till bryn-stenar och derföre kallas brynstensshiffer.
Den vigtigaste användningen af urlerskiffern är till griffeltaflor och taktäckning. Man kan någorlunda bedömma takskifferus godhet efter klangen och efter den mängd vatten, som densamma uppsuper. Om den ej springer sönder, då den glödgas och derefter kastas i vatten, så är den af utmärkt godhet. Takskiffern bör ej innehålla svafvelkis eller svafvelsyrade salter, emedan spikarna, hvar med den fastspikas, då lätt rosta och taga skada; ej heller får den vara bituminös eller mycket kolhaltig, emedan den i sådant fall brinner och kan vid eldsvåda kringföras af vinden. Ett tak af god skiffer bör kunna bibehålla sig omkring 100 år, utan att behöfva omläggas med ny sten. En kubikfot urlerskiffer väger från 180 till 230 skålpund.
§ 67. Neptuniska bergarter.
Dessa bergarter, som uppstått under vattnets medverkan och i allmänhet utmärkas genom de djur- och växtlemningar (petrifikater eller fossilier), som de innehålla, bilda de s. k. geologiska formationerna eller den stora serien af sedimentära och skiktade bergarter. Den speciella beskrifningen af desamma tillhör således egentligen nästa afdelning, likväl anse vi oss redan här böra lemna en allmän öfversigt af hithörande bildningar.
Man kan då först indela dessa aflagringar i fasta och lösa bergarter samt derefter fördela hvardera af dessa hufvudafdelningar i flera grupper eller klasser, alltefter bergarternas sammansättning och yttre beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
