Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gare återkommer härtill längre fram vid beskrifningen af Sveriges diluvial- och alluvialformationer.
Till de lösa bergarterna kan man äfvenledes räkna de flesta tuffbildningar, hvarmed man förstår åtskilliga bergarter af mer eller mindre löst sammanhang, bildade af vulkaniska eller plutoniska eruptionsprodukter. Dessa tuffer benämnas vanligen efter de olika bergarter, af hvilka de uppkommit. Sålunda har man basalttuff, trachyttyff, diabastuff o. s. v. Vissa jord-artade och porösa afsättningar ur källors vatten kallas äfven tuffer, såsom kalktuff och kiseltuff m. m. (jfr sid. 49).
I agronomiskt hänseende äro de lösa bergarterna af största vigt och betydelse, alldenstund alla de jordarter, som kunna blifva föremål för odling eller kultur, deraf äro bildade. Det är sålunda af intresse att några uppgifter rörande dessa bergarters kemiska sammansättning meddelas, emedan jordarternas bördiglietsförhållanden deraf äro till en väsendtlig del beroende. Emellertid anse vi lämpligt att uppskjuta med redogörelsen härför, tills vi i nästa afdelning kommit till den speciella beskrifningen af de formationer, som uteslutande bestå af lösa jordlager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
