- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
279

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anmärkningar mot den plotoniska theorien. 279
ralier, innehållande sällsynta grundämnen. Slutligen kan. man ej förklara orsaken till den täta och amorfa texturen hos hälleflintan, pechstenen och felsitporfyrn, eller förstå, huruledes det är möjligt, att amorfa och kristalliniska bergarter kunna förekomma i omvexling med hvarandra, oaktadt bildningsmaterialet är detsamma. Hälleflinta omgifves ofta af gneiss på ömse sidor eller träffas i lagervexling med kornig kaiksten o. s. v. Huruledes förklara den omständigheten, att brottstycken af hornblendesten, hälleflinta och andra bergarter kunna förekomma här och der inbäddade i en granitmassa o. s. v.?
Uti Stockholmsgraniten skulle således vattnet hafva metamorfoserat det ena stycket till granit och det andra till gneiss samt låtit gränserna mellan de olika styckena skarpt och tydligt framträda. Ombergets grundmassa skulle vattnet hafva förvandlat till granit, men förhållit sig olika till lagerna på sidorna af detta berg. Hos den randiga hälleflintan skulle vattnet hafva förvandlat vissa smala ränder till kalk eller meddelat vissa skarpt begränsade delar en mera tät och andra en mera kristallinisk och kornig textur o. s. v. Allt detta är föga tänkbart, hvarföre dessa fenomener måste ega en annan förklaringsgrund. Det är mera sannolikt, att den olika strukturen hos dessa bergarter beror deraf, att de vid uppträngandet varit, till olika grad upphettade och sammansmälta samt afsvalnade mer eller mindre långsamt. Dessutom uppträngde de under olika yttre omständigheter, så att massan till följe deraf äfven måste vid stelnandet antaga ett olika utseende. Då de eruptiva bergarterna hafva genomträngt sandstenar, skifferarter, kolförande bergarter o. s. v., visa sig dessa ofta i grannskapet af den plutoniska bergarten på ett sådant sätt förändrade, att något tvifvel ej gerna kan uppstå rörande den rätta förklaringen deraf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free