Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genombruten, hvarefter diabasen utbreder sig omedelbart derofvanpå, så att kalken och lerskiffern följaktligen saknas i denna trakt. På Halleberg är diabasens mäktighet 117 fot. Det något sydligare belägna Hunneberg innehåller en diabasmassa af 151 fots mäktighet och med en utsträckning af omkring 1/3 mil i qvadrat.
Det bästa tillfället för de siluriska lagrens undersökning erbjuder sig emellertid vid Kinnekulle, hvilket berg har en längd af 1 1/2 mil samt en bredd af 3/4 mil. Foten af Kinnekulle eller den punkt, der sandstenslagret börjar, ligger 143 fot öfver hafvet; de siluriska lagren jemte diabasen eller trappen ega tillsammans en mäktighet af 794 fot, hvadan alltså högsta toppen af detta berg ligger 937 fot öfver hafvet. Det underordnade lager, kalladt arkos, som bildar den undre afdelningen af sandstenen vid Lugnås, träffas äfven vid Kinnekulle, såsom vid Kållängen, ehuru endast af ringa omfång och mäktighet. Sandstenen är till färgen hvit eller ljust grå, stundom dragande i rödt och med mörkbruna fläckar. Alunskiffern består egentligen af tvenne afdelningar, af hvilka den nedre är bituminös och användbar för tillverkning af alun, jernvitriol och rödfärg m. m. På denna afdelning följer ett 4 à 5 fot mäktigt lager af orstenskalk (lefversten, orstensbollar, snäcksten, ärtsten o. s. v.). Det öfre alun-skifferlagret är föga bituminöst och af ringa mäktighet samt mindre användbart för aluntillverkningen.
Den 180 fot mäktiga kalkstensbädden börjar med en blågrön och sedan längre upp röd mergelskiffer, hvarefter följer den s. k. »rödklefven», som bildar tvenne afdelningar, något olika med hänseende till bergartens hårdhet och korniga beskaffenhet. Ofvanpå rödklefven ligga de skikt, som vanligen användas till golf, trappor, grafvårdar och monumenter m. m. samt merändels benämnas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>