Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det högst oegentliga namnet »täljstenslager». Mäktigheten af dessa skikt tillsammans är ej mera än 4 à 5 fot; emellertid kan man dervid urskilja följande afdelningar, hvilka hvar för sig äro af intresse i tekniskt hänseende. Den nedersta afdelningen kallas »golfstenen» och består af 3 skikt eller lager, nemligen röd golfsten, rödfläckig golfsten samt öfverst ljusgrå golfsten med små röda prickar. Efter denna afdelning följa flera ljusgrå eller hvita skikt, som i ordning nedifrån och uppåt kallas »hvita botten, hvita kortstenen, likhallen, hvita malen och likhallsflåran». Af dessa kan kortstenen svårligen erhållas i större skifvor eller plattor, hvaremot likhallen besitter denna egenskap i hög grad.
Öfvergången till de följande kalklagren bildas af en rödaktig och något lös bergart, som kallas »grusmumma», hvarefter den egentliga »rödstenen» eller »rödberget» vidtager, som i vissa afdelningar har en mera lös och cementartad beskaffenhet. Slutligen kommer det öfversta och sista lagret, som består af grå kalk, hvilken är dels fast och tät, dels mera lös och mergelartad.
Mängden kolsyrad kalk hos orstensbollarna och lefverstenen m. m. är omkring 90 procent; hos rödklefven, rödstenen och de s. k. »täljstenslagren» omkring 80 proc. De lösare grå och röda kalklagren innehålla från 30 till 60 proc. och mergelskifferarterna från 5 ända till 50 proc. kolsyrad kalk.
Det mäktiga lerskifferlager, som hvilar ofvanpå kalken, eger äfvenledes flera särskilda afdelningar, allt efter bergartens omvexlande sammansättning och olika konsistens m. m.
Halten af bituminösa ämnen, anthracit, bergolja och nafta m. m. uti de siluriska skifferarterna härleder sig otvifvelaktigt från organiskt ursprung. Uti vissa lager af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
