- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
311

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ter. På trappen eller diabasen trifves nästan endast barrskog. Så väl Kinneknlle, som Eillingen samt Halleberg och Hunneberg m. fl. hithörande kullar äro derföre öfverst nästan uteslutande betäckta af en rik barrskogsvegetation.
Vid sluttningarna och på de ställen, der spillrorna af de olika lagren äro blandade med hvarandra, ega vi vanligen de mest fruktbara och natursköna trakter inom landet, t. ex. trakten kring Ringsjön i Skåne, vissa delar af Östergöthland och Nerike, vid Siljan i Dalarne och trakten af Storsjön i Jemtland m. fl. Aro de siluriska lagren deremot till största delen bortförda, blir trakten vanligen ganska steril ’och enformig, t. ex. i trakten af Fahlköping. Ekskogsplanteringarna på Wisingsö hvila på sandstensgrund.
Man har äfvenledes försökt att göra sig en föreställning om de yttre förhållanden, som egde rum under de siluriska lagrens bildning. Sålunda har man förmodat, med stöd af iakttagelser på likartade naturförhållanden i våra dagar, att sandstenen skulle hafva bildat och afsatt sig i ett haf med grundt vatten, så att vågorna kunnat bortspola de lerartade beståndsdelarna från bottnen. Men om hafsbotten sänker sig och hafvets djup tilltager, så upphör sandaflagringen och lera börjar i stället afsätta sig. Om växtlemningar deri inbäddas, så blir lagret så smånigom under tidernas längd förvandladt till bituminös lerskifler eller s. k. alunskiffer. Vid ännu större djup afsätter sig kalken, hvilken måhända till största delen härleder sig från söndergrusade skal efter snäckdjur. Höjer sig hafsbotten åter och vattnet börjar grumlas af lerartade ämnen, så kunna de kalkskaliga djuren ej längre lefva deri; en lerskifferbildning begynner sålunda på nytt och skulle kunna slutligen öfvergå till en sandaflagring,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free