- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
319

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten i denna grupp bestå af kalk och skiffer samt äfven sandsten med ringa stenkolsflötser; de hänföras till en särskild afdelning, den s. k. bergkalken i England, men räknas till yngre gråvackeformationen i Tyskland. Dessa lager äro saltvattensbildningar. De öfre stenkolsförande lagren äro bildade dels i salt, dels i sött vatten och bestå af sandsten och skifferleror med inneslutna stenkolsbäddar. Hela formationen stiger till en mäktighet af många tusen fot, ehuru de egentliga stenkolslagren tillsammans ej intaga större mäktighet än 50 eller 60 fot. Stenkolsformationen eger sin största utbredning i England och N. Amerika, men uppträder äfven Belgien, Tyskland och Frankrike m. m.; i Sverige saknas den helt och hållet. Under denna period skedde eruptionor af hyperit, diabas, melafyr, basalt och porfyrer, likväl äro de neptuniska skikten föga rubbade i sitt ursprungliga läge. Man förmodar, att under denna period ett likformigt, tropiskt och fuktigt klimat herrskade på jorden, och att en yppig vegetation af lummiga träd bildade stora och talrika skogar.
Brogniart uppskattar stenkolsväxternas antal till omkring 500 arter, hvaribland 250 äro ormbunkar. De öfriga tillhöra Lycopodiacéernas, Equisetacéernas, barrträdens och palmträdens familjer. Bland ormbunkarna uppnådde somliga storleken af kolossala träd, såsom Caulopteris, Cyathea glauea m. fl.; de sakna i allmänhet fröredningsdelar och arterna särskiljas blott genom bladens olika förgrening. Till lummergräsen hörde Lepidodendron Sternhergii, som uppnådde ett träds storlek. Till Equisetace’erna har man velat hänföra de i fornverlden ofta förekommande Calamiterna (Calamites cannceformis m. fl.) och hvilka egde jätte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free