- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
321

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djuren och ödlorna. Af fiskar har Agassiz beskrifvit öfver 150 arter från denna tid. De voro hajartade och pansarklädda eller högre utveckade än nutidens fiskar; likaledes har man funnit lemningar efter skalbaggar, gräshoppor och andra insekter. Snäckorna och korallerna från denna period förekomma egentligen i den äldre afdelningen eller bergkalken. Trilobiterna tyckas redan hafva försvunnit, ty af dem träffas endast ytterst få och otydliga spår under denna period. Cephalopoderna ega här sina representanter i slägtena Goniatites och Nautilus, hvilka åtskiljas derpå, att Nautilus har vågformigt böjda skiljeväggar mellan kamrarna samt siphonens läge ej vid ryggsidan af skalet.
Utmärkande för stenkolsformationen är slägtet Euomphalus, ett enskaligt snäckdjur, hvars inre ofta år afdeladt i kamrar, men siphon saknas.
Af brachiopodmusslor må anföras slägtet Productus med tagglika utskott på skalen, Terebratula hastata med ofta bibehållna färgade band1) på skalen, arter af Orthis, Spirifer, m. fl. samt Posidonomya Becheri, som är utmärkande för undre stenkolsskiffern.
De lamellförande korallerna äro dels af den ofvan beskrifna paläozoiska typen, dels äfven bildade efter den neozoiska formen. Blott få sjöborrar äro bekanta; Paloechinus gigas är analog med nutidens Echinus. I bergkalken har man äfven Encriniter.
Bergkalkens mäktighet i England uppgår till omkring 900 fot, under det den egentliga stenkolsformationen derstädes har en mäktighet, som på vissa ställen stiger ända
l) Af denna omständighet har man dragit den slutsatsen, att dessa djur lefvat i ett haf, hvars djup ej öfversteg 50 famnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free