Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma sätt, som torflager uppkomma i våra dagar. I Belgien t. ex. bestå de äldre och nedre bäddarne af s. k. magra stenkol, de mellersta af halffeta (smideskol) och de öfversta eller yngsta flötserna af feta eller s. k. gaskol. Denna olikhet måste bero deraf, att den kemiska omvandlingsprocessen fortskridit i olika grad, alltefter bäddarnas ålder och läge m. m.
Stenkolens specifika vigt är omkring 1,3 och deras kolhalt kan i medeltal beräknas till 85 procent Då kolhalten hos träd är omkring 36 procent och specifika vigten endast 0,7, så skulle alltså af 1 volym träd eller ved kunna bildas 0,228 vol. stenkol. En vanlig skog skulle följaktligen genom sin tillväxt på 25 år kunna alstra ett stenkolslager, hvars mäktighet vore 2/3 linea. Genom den mest yppiga och rika skogsvegetation skulle på 25 år ej kunna bildas mäktigare stenkolslager än högst 2 linier, d. v. s. att 125,000 år skulle erfordras för att bilda ett stenkolslager af 100 fots mäktighet, under förutsättning dock att detta lager egde samma utsträckning som arealen af den skog, hvilken alstrade detsamma. Om hela det nuvarande Frankrike vore beväxt med en tät och högväxt skog och hela denna vedmassa sammanhopades på en areal af den storlek, som stenkolslagren derstädes for närvarande intaga, så skulle derigenom kunna uppstå ett stenkolslager af 6 fots tjocklek. De i Frankrike befintliga stenkolsflötserna ega emellertid tillsammans nära 90 fots mäktighet.
Man har försökt att genom särskildt anställda experimenter förklara stenkolens uppkomst, i det man omgifvit växtämnen med fuktig lera och under starkt tryck långsamt upphettat den sammanpressade massan till en temperatur af 2 å 300 grader. På detta sätt har man t. ex. af sågspån kunnat framställa produkter, som till utseende och egenskaper liknat stenkol. Då vi veta, att stenkols-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
