Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åsarna finner man stundom, huru gruslager omvexla med lerlager, hvilka utbreda sig öfver slättbygden och kila ut med skiktens ändar mellan åsens grusbäddar. Detta lerornas ingripande i åsarnas bildning antyder en samtidighet i bådas uppkomst och aflagring.
c) Röd och hvit mo eller pinno. I sänkningarne utmed krosstenslagren förekommer en röd eller hvit stoftfin sand, innehållande mycket glimmer, och af ringa mäktighet. I Småland, Dalarne och norra West-manland har detta sandlager en icke obetydlig utsträckning och kallas "pinmo". Den bildar en mager och för jordbrukaren otacksam jordmån kallad jäsjord, flottsand , vesa eller jäslera, då den finnes uppblandad med fin lera. På de ställen och i de provinser, der denna mo intager större arealer, der saknas i allmänhet de tvenne nästföljande aflagringarna eller hvarfviga mergeln och hvarfviga leran. Om det tillätes oss, att på grunder, som nedanföre skola omnämnas, förklara hvarfviga mergelns och hvarfviga lerans uppkomst af söndergrusade och bortslammade siluriska kalkstens-, sand- och lerskifferlager, så synes det, som om under denna slamningsprocess det mesta af sanden först afsatt sig såsom mo i de trakter, som lågo närmast söder om de siluriska skiktens område, under det den kalkhaltiga och finfördelade leran fördes af vattnet längre söderut och afsatte sig såsom hvarfvig lera eller mergel. I södra delarne af Upland och Westmanland samt i trakten söder om Mälaren intager hvarfviga leran en betydlig bredd, men öfvergår till mo i högtrakterna norr om detta bälte. Dessa bildningar torde hafva de siluriska lagren i Dalarne och måhända äfven i Norrland att tacka för sin uppkomst. Ett alldeles likartadt förhållande upprepar sig sedan i södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
