- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
359

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tighet ingå i hvarje skiktsystem och alltid mellan de svarta och röda ränderna, således i början af hvarje särskildt system. I denna sand träffas ofta smärre kalkkorn; föröfrigt är kolsyrade kalken så fint fördelad och blandad med leran, att mergelns användande till tegel, krukmakaregods och kakelugnslera m. m. ej deraf förhindras, emedan kalken under lerans bränning fullständigt förenar sig med kiselsyra och göres derigenom oskadlig. Under torkning blir hvarfviga mergeln gråhvit och färgrandningen blir mindre tydlig. Derunder faller jordarten sönder i tunna blad efter skiktytorna. Der ojemnheter på botten förefunnits i det haf, der denna mergel afsatt sig, finner man lerskikten vara vågiga; eljest intaga de en fullkomligt horizontel yta. I de öfversta afdelningarna, som ligga nära dagytan, finner man också ofta uti skiktsystemerna ojemnheter och vågformiga böjningar, förorsakade sannolikt deraf, att vid lerbäddens tilltagande tjocklek hafvet blef grundare och vattnets rörelser på dess yta åstadkommo rubbningar i de sednast afsatta mergelskikten.
I hvarfviga mergeln träffar man stundom större eller mindre stenar, vanligen något rullade och afnötta. De bestå af granit, gneiss, syenit, serpentin, porfyrer, hälleflinta m. fl. Äfvenså träffas icke sällan röd och hvitgrå silurisk kalksten. Dels af denna orsak, dels deraf att siluriska kalkstensblock så ofta påträffas här och hvar i Upland, under det. hela trakten föröfrigt är högst fattig på fasta kalkberg eller urkalk, torde man efter all sannolikhet få anse hvarfviga mergelns stora kalkhalt härröra från söndergrusad och finslammad silurisk kalksten från de norra provinserna. De tvenne slag af lösa kalkstenar, röda och hvitgrå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free