- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
362

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

märksammades först för några få år sedan i trakten af Upsala och utmed Fyrisån, men sedermera har samma bildning blifvit träffad på mångfaldiga ställen i Mälaretrakten och på lågländtare trakter, isynnerhet i vikar och dalbottnar, som med Mälaren ega samband. Bland ställen der svartleran förekommer, såvidt man hittills känner, i någon större utsträckning och mäktighet än Kungsängen i närheten af Upsala. Under de öfverliggande yngre lerorna eller på ett djup af blott några fot under jordytan utbreder sig på denna trakt ett 12 å 15 alnar mäktigt lager af svart lera, hvilande på mergel. Ofta fräser den för syror och har stundom en kalkhalt af 8 a 10 procent; emellertid härleder sig denna kalkhalt efter all sannolikhet ifrån söndergrusade snäckskal, ty lemningar af Mytilus edidis*) och Tellina baltica m. fl. saltsjö-snäckor träffas ofta i denna lera.
Svartlerans användning i tekniskt afseende som tegellera m. m. är ännu föga undersökt; vid tegelbruken i Upsaiatrakten har man ännu haft tillräcklig tillgång på mergel och yngre diluvialleror, att den ännu föga kända svartleran icke behöft anlitas. Såsom jordmån för kulturväxter eller som underlag för åkerjordarter torde denna lera kanske vara vida förträffligare än mergeln eller hvarfviga leran. Odlingsförsök, som under sednare åren blifvit anställda på Ultuna Kungsäng, hafva öfverträffat all förväntan.
1) M. edulis år en tvåskalig snäcka, hvars skal alltid igenkännas på sin blåvioletta färg. T. baltica är ock tvåskalig med streck gående ovalformigt ntmed skalets yttre kant. Härigenom skiljes denna snäcka från den vanliga i salt vatten lefvande Cardium edule, som har sina streck eller sina ribbor strålformigt utlöpande från låset till snäckskalets yttre kanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free