- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
369

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

längre ut i hafvet och aflagrade sig på ett större djup. Uti den hvarfviga mergeln och hvarfviga leran har man funnit Yoldia glacialis, en ishafssnäcka, hvaraf sålunda visar sig, att dessa leror måste hafva afsatt sig i ett haf af ungefär samma beskaffenhet som det i närheten af polerna för närvarande befintliga Ishafvet. Man har ock derföre kallat dessa aflagringar gladalleror och Prof. JSrdmann har meddelat en öfversigtskarta öfver dessa lerors utbredning i mellersta och södra Sverige. Af denna karta finner man, att hvarfviga mergeln egentligen utbreder sig öfver Upland, Östergöthland, Öland, Gotland samt utmed kusterna af Kalmar län, Blekinge och Halland samt öfver större delen af Götheborgs- och Bohuslän. Den hvarfviga leran förekommer deremot i de inre delarna af landet, såsom i Westmanland, Nerike, Wermland och Småland, i norra delen af Skåne, samt uti Dalarne i trakten af Fahlun och Hedemora. I södra Sverige stiga dessa aflagringar upp till en höjd af 100 å 150 fot öfver hafvet, men i mellersta Sverige ända till 500 å 600 fot. Häraf visar det sig sålunda, att den Skandinaviska vallen höjt sig jemförelsevis mera i landets norra och mellersta delar än i södra Sverige, ett förhållande, som ännu i dag kan iakttagas vid undersökningen af de långsamma rörelser, som fortfarande ega rum inom Sveriges fastland.
Kullstens- och sandåsarnas uppkomst samt det s. k. svallgrusets aflagring inträffade vid öfvergången från istiden till den egentliga diluvialformationen, alltså under iiden mellan krosstensgrusets och glaciallerornas aflagring.
Svartleran och de egentliga åkerlerorna afsatte sig först sedan landet ännu mera höjt sig, så att förbindelsen med ishafvet blef afbruten. Då man på åtskilliga ställen funnit, att t. ex. uti svartleran stundom förekomma salt- och söttvattensaflagringar i omvexling, så häntyder detta derpå,
24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free