- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
374

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oxid- eller jernoxidulsalter, som vattnet upptagit. Ofta förekomma rostbruna utfällningar i bäckarna från våra vanliga mineralkällor, hvars kolsyrehaltiga vatten håller kolsyrad jernoxidul i lösning, men hvilken utfålles i form af jernoxidhydrat, under det kolsyran bortgår och syre utur luften upptages. Hit hör äfven den s. k. blå jemjorden eller fosforsyrad jernoxidoxidul (vivianit), som förekommer i botten af träsk, strömmar och åar m. m.
Alla dessa bildningar hafva i metallurgien och bergshandteringen ett större intresse än för jordbrukaren, alldenstund myrmalmerna ingalunda bilda några lämpliga jordmåner för sädesodling och ej heller kunna påföras som förbättringsmedel på andra jordarter.
Vivianiten eller blå jernjorden skulle dock kunna erhålla ett visst agrikulturkemiskt intresse, om man på något lätt och föga dyrbart sätt kunde tillgodogöra sig dess fosforsyra och sålunda framställa deraf ett användbart gödningsämne. Genom glödgning med aska, kali eller koksalt skulle deraf måhända kunna framställas fosforsyradt kali och natron, hvilka salter äro af stort värde.,
e) Gyttja. Med gyttja förstår man ljusbruna eller gråbruna lager i kärr och mossar; de bilda i vått tillstånd en dallrande jordmassa, som saknar den för lerorna fastklibbande egenskapen, och innehåller växt-lemningar och snäckskal (snäckgyttja) m. m. Genom torkning minskas volymen hos gyttjan betydligt. Oftast visar sig denna bildning till en stor del bestå af mikroskopiska skal och pansar efter kiselinfusorier; Vid upphettning utvecklar gyttjan lukt af svafvelsyrlighet genom närvaron af svafvelsyrade salter. I torfmossar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free