Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alluvialformationen. 377
ringsmedel. Bland de bästa myllarter är löfskogsmyllan och den s. k. hasselmyllan. Det är allmänt bekant, huru gerna växterna trifvas och utveckla sig i löfskogar och mellan hasselbuskar, der marken är betäckt af ett sådant lager af mylla. Alla växter lemna alltid vid sin död mer eller mindre humusrik matjord. Dessutom ingår såsom väsendtliga beståndsdelar af myllan exkrementer och lemningar efter djur, såsom maskar och insekter m. m. Deraf förklaras ock myllans stora växtnäringsförmåga.
Ännu återstår dock att med några ord omnämna den Skandinaviska vallens höjning i norra delarne af Sverige och dess sänkning i de sydligare, såsom varande en geologisk företeelse under alluvialperioden. Genom talrika undersökningar under det sista århundradet har man förvissat sig om, att kusten kring Östersjön är i en långsam och ständigt fortgående upphöjning ända ned till trakten af Kalmar; dernedanom sänker sig landet småningom, hvilket man i synnerhet varit i tillfälle att observera på den södra kusten af Skåne, der torfmossar finnas täckta af hafvet, hvilka ursprungligen uppstått i sött vatten och långt uppe i landet. Man har beräknat, att höjningen i Sveriges norra delar skulle stiga till omkring 3 a 4 fot för hvarje sekel. Längre söderut blir höjningen naturligtvis mindre, tills den i Kalmartrakten alldeles upphör. Man kan sålunda förlikna den Skandinaviska vallen vid en vågbalk, som höjer sig i ena ändan, men sänker sig i den andra. Detta fenomen måste bero af någon eruptiv kraft, som långsamt verkar nedifrån, ehuru man ej lyckats att närmare utreda och förklara detaljerna af den förmodade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
