- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
389

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bäddarna äro af olika mäktighet, från några fot ända till 15 å 20 alnar. An bestå de af stora stenar och block blandade med sand och jordartade ämnen; än utgöras de nästan uteslutande af gröfre eller finare grus med föga inblandning af leror och jordarter.
Öfver hela Upland äro krosstenslagren ytterst allmänna, till och med på den egentliga slättbygden, såsom i trakten af Upsala, i Tierp och Långtora, i närheten af Enköping och i Trögds härad m. ra. saknas ingalunda kullar och höjder, som bestå af dylika bäddar. I provinsens norra och östra delar, som äro mera rika på berg och skogar, der intaga krosstenslagren ofantliga sträckor. Sällan torde någon större eller mindre egendom eller hemmanslägenhet finnas, der åtminstone ej någon del af åkerjorden tillhör krosstensbildningen. Om ej annat, så bestå vanligen de backar och impedimenter, som förekomma i gärden och på ängsmarker, af hithörande lager. De flesta beteshagar bestå af sådana bäddar.
Krosstensjord och krosstensgrusjord. Krossteusjorden är vanligtvis svår att bearbeta, särdeles om de inbäddade stenarna äro tern ligen stora. Åkerbruksredskaperna skadas ofta i sådan jord. Det hjelper föga att bortplocka stenarna ur en dylik åker, ty snart nog samlas nya massor deraf, som uppbringas i dagen vid åkerns plöjning och tillbrukning. Emellertid är denna jord ofta ganska tacksam att odla; korn, råg och äfven hvete trifvas vanligtvis ganska bra på sådan mark. Sädesaxen blifva jemförelsevis af betydlig storlek och kornen deri vackra, stora och fullvigtiga. Klöfver, gräs och foderväxter i allmänhet lyckas dercmot sällan på denna jord, tillfölje af dess högländta och torra läge samt dess egenskap att nästan alltid i högre grad utveckla frukten än stjelken och bladorganerna hos växten. Stundom kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free